God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Rolf af Hällström. Vid mitt första besök i en storstad på över tio miljoner invånare – det var Manila – tappade jag bort mitt ressällskap redan första dagen.  Min handledare  – det var ett studiebesök – var ordentligt arg över min oförsiktighet. Folk som jag kunde ju kidnappas. 4.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 36/2007 Ganska i början av Apostlagärningarna berättas om hur vissa praktiska saker i den första församlingen krävde så mycket tid och energi att det inverkade negativt på bönen och förkunnelsen. 4.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Diakoniarbetarnas förbund  har valt Elisa Linkola till årets diakon 2007. Linkola är ledande diakoniarbetare i Laune församling, Lahtis. 4.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Halvar Sandell har uppmanat kaplan Karl af Hällström att inte komma till samma nattvardsbord. – Jag konstaterade att det inte är sakligt att vi firar enhetens sakrament tillsammans, säger Sandell. 3.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Årets Fredrika Runebergstipendium tilldelas Maria Sundblom Lindberg. 3.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Temat för Finska Missionssällskapets utjämningskampanj denna höst är " "Lika delas lyckans gåvor - ett afrikanskt ordspråk år 2020". 3.9.2007 kl. 00:00

Världen. Den romersk-katolska prästen Stefan Hippler uppmanar katolska kyrkan att ompröva beslutet om kondomförbud. 3.9.2007 kl. 00:00

Världen. Efter att Svenska kyrkan år 2000 skiljdes från staten har antalet borgerliga begravningar stigit i jämn takt. 3.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Årets tema för lutherska kyrkans medmänniskodag är "Se våldet". 2.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har utsett en arbetsgrupp som skall bereda förslag till ändring av val av kyrkoherde så att det blir indirekt. 1.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. I Sverige har alla församlingsanställda en viss arbetstid. Nu har frågan väckts om ett likande system borde utformas i Finland. 1.9.2007 kl. 00:00

Världen. Huliganer vållade skada på 10 000 utställningsböcker under en bokmässa som hölls i klostret Lagrasse i södra Frankrike. 31.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Varför är intresset för kunniga informatörer i kyrkan och församlingarna så svagt att det leder till att sådana inte utbildas? 31.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sedan 1987 har medlemmar i Jehovas vittnen inte behövt genomföra värnplikt. Undantagslagen delar åsikterna och nu vill försvarsmaktens huvudstab att lagen skall upphävas. 31.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Iransk-kurdiska Naze Aghai fick i början av sommaren kyrkoasyl i Mikaels församling i Åbo då alla vägar att få stanna i Finland föreföll stängda. Nu hotas hon av utvisning igen. 31.8.2007 kl. 00:00

teater. TEATER. Kyrkpressens recensent har sett Sånger vid randen av ett grått hav. 22.2.2016 kl. 16:19

De allra flesta av Kyrkpressens prenumeranter får tidningen som en gåva från den församling de tillhör. Under det här året introducerar vi ett nytt sätt för församlingarna att hålla oss uppdaterade på medlemmarnas adresser, och det kan leda till förändringar i utdelningen. Om du vill göra förändringar i din prenumeration behöver du kontakta din församling så att de kan uppdatera den adressinformation de sänder till Kyrkpressen. Är du osäker på om din församling har börjat skicka utdelningslistor enligt det nya systemet? Längst ner på sidan finns en lista över de församlingar som hunnit gå med i det nya systemet. Vi uppdaterar listan kontinuerligt. 25.2.2016 kl. 10:54

begravning urna kurs malm. Begravningar. 49,22 procent av alla begravningar i Finland genomfördes förra året genom kremering. Det visar den färskaste statistiken från Begravningsverksamhetens centralförbund i Finland. 22.2.2016 kl. 13:35

Kyrkomötet. Bara en under 30 valdes in i det nya kyrkomötet. NAVI-gruppen, som är de unga vuxnas påverkningsgrupp i kyrkan, skyller på valsystemet. 22.2.2016 kl. 13:21

Hur gör man en andlig bildningsresa? Carina Nynäs har lärt sig att det gäller att hitta rätt sällskap under vandringen. 19.2.2016 kl. 13:04