Bordsbön naturligt inslag i skolan

Samhälle. Det är fortsättningsvis tillåtet att läsa bordsbön i grundskolorna i Karleby, Kronoby och Jakobstad. I skolorna verkar man ta beslutet med jämnmod. 7.9.2010 kl. 00:00
Marina Wiik

Enligt regionförvaltningsverket i Västra och inre Finland är bordsbön och religiösa morgonsamlingar en del av  religionsutövandet, som är en grundlagsstadgad rättighet.
Däremot ska själva undervisningen vara konfessionslös och ingen ska tvingas delta i religionsutövande mot sin övertygelse.
Väntat beslut
Björn Sandbacka, rektor på Chydenius skola i Karleby, anser att beslutet var väntat.
– Bordsbön är en naturlig del av att gå och äta. Det är ett sätt att lugna ner klassen inför maten.
Förutom kristna böner, har eleverna i skolan också gått till bords genom indiska och judiska böner. Enligt Sandbacka har det aldrig varit någon större diskussion kring bordsbönerna eller den lokala församlingens morgonsamlingar.
– 99 procent av eleverna hör till kyrkan och i de övriga fallen frågar vi av föräldrarna om det är okej att barnen deltar.
Kristiina Hellstrand, rektor för språkbadsskolan i Jakobstad, välkomnar regionförvaltningsverkets ståndpunkt.
– Eleverna äter i tre olika matturer. Den lärare som håller lektionen före maten bestämmer om klassen ska förbereda sig till exempel genom bordbön eller en sångsnutt.
Bön diskuteras
Enligt Hellstrand har bordsbön inte diskuterats i lärarkollegiet före i fjol vintras.
– Vissa lärare blev rädda för att de till och med skulle begå tjänstefel om de fortsatte att be bordsbön. Då sa jag att de kunde fortsätta på ett sätt som kändes bra och naturligt tills vi fick andra order.
Hellstrand säger att hon inte hört klagomål om bordsbön från elever eller föräldrar och poängterar att ingen tvingas delta i religionsutövning mot sin vilja.
– I religionsundervisningen diskuterar man olika former av bön upprepade gånger. Eleverna vet vad det handlar om. 
Språkbadsskolan brukar gå i kyrkan en gång per termin och även bjuda in föräldrar och andra närstående till gudstjänsten.
– Det har vi fått positiv respons för. Genom att vara öppna om de religiösa inslagen har vi också gett möjlighet till diskussion.
Regionförvaltningsverket tog ställning till frågan om bordsbön efter ett klagomål från en privatperson.
Marina Wiik



europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00