Större, snabbare - och längre bort?

Ledare. Det blåser kraftiga centraliseringsvindar inom den kyrkliga förvaltningen. Resultaten av dem tar nu form och skepnad i rask takt, med tekniska, ekonomiska och personalpolitiska argument. 3.9.2010 kl. 00:00
Var är kyrkans centrum?
I församlingen  – eller i centralförvaltningen?
Och var ligger tyngdpunkten för det kyrkan sysslar med?
På det andliga arbetet i församlingen – eller på en effektiv förvaltning?

Naturligtvis griper det ena in i det andra. För att utföra ett uppdrag behövs det medel. För att hushålla med medlen behövs det förvaltning. En effektiv förvaltning ger mer medel över till det uppdrag man vill utföra, och så är cirkeln sluten.

Först kom IT-centralerna. Målet var att standardisera kyrkans dator- och programpark i hela landet. Gemensam programvara skulle driva ner kostnaderna och datasäkerheten förbättras. De nya spindlarna i nätet blev tretton IT-centraler runtom i landet, som inledde sin verksamhet 2010. Varje församling måste ansluta sig till någon av dessa.
 
En av de tretton, Kustens IT-central, bildades för att säkra datastöd på svenska. Men här slogs en kil in i det svenska stiftet. Förvaltningsmässigt hänförs de svenska församlingarna i samfälligheter som tillhör finska stift och de tvåspråkiga församlingarna med finsk majoritet automatiskt till de centraler som betjänar deras finskspråkiga väggrannar. Alla svenska församlingar är alltså inte med i den svenska centralen.

Nästa steg närmar sig med fart. I slutet av 2011 ska församlingarna ta ett nytt medlemsregister i bruk. Kyrkböckerna digitaliseras och blir gemensamt åtkomliga från vilken församling som helst. Den som vill ha en släktutredning kan gå in på närmsta pastorskansli. Registret, som går under namnet Kirjuri, är specialdesignad programvara som ägs av Kyrkostyrelsen, med motiveringen att befria församlingarna från att betala utomstående programleverantörer för uppdateringar och underhåll.

Samtidigt sker en annan operation, HeTa, som snittar till i hjärtat av församlingarnas ekonomi. Stegvis från och med nästa år kommer alla församlingars fakturering, bokföring och löneräkning att skötas av tre eller fyra jättecentraler. Fortsättningsvis ska någon – kanslisten? – mata in ungomsgruppens bullakvitton på pastorskansliet i Kronoby eller Lempäälä för att servicecentret ska få tillgång till det elektroniskt. Men snart är det någon annan, åtskilliga kilometer bort, som slutligen trycker på knappen. Fortsättningsvis är det också församlingen eller samfälligheten som ansvarar för budgeten.
De förväntade inbesparingarna har inte synts ännu, tvärtom.
Att införa HeTa är en arbetsam process för församlingarna. Den innebär att ekonomipersonal flyttar från de stora samfälligheterna till servicecentralerna. Små församlingar sparar inte. I själva verket har Kyrkostyrelsen skjutit till morotspengar till de små under fyra år för att täcka deras utgifter.

Stiftsdekanen Sixten Ekstrand redogjorde för planerna för förtroendevalda under Kyrktorgsturnén i församlingarna nu i veckan. Han uttryckte särskilt sin åga om den svenskspråkiga servicen, som fått en tidsfrist till 2013. HeTa i Svenskfinland tar sin skepnad i en svensk fullservicecentral, möjligen i Borgå eller Jakobstad, med 10–12 anställda. Centralen kommer att betjäna samma grupp som ingår i Kustens IT-central.

Visst kan man se fördelar med HeTa: ett strömlinjeformat system som försnabbar både insyn och redovisning i församlingarnas ekonomi.
Men osökt infinner sig frågan: Om församlingen redan nu har en egen, öppen ekonomi och lokala förtroendevalda som både styr och övervakar den, vem är det som har behov av att standardisera och jämföra? Och med vilka motiv? Återigen: Var är kyrkans centrum?

Och visst är det ändamålsenligt att kyrkan äger sina bokförings- och registerprogram själv. Men likaväl som församlingarna nu varit i händerna på utomstående leverantörer är de nu i händerna på kyrkans centralförvaltning. Om och när diktat om uppdateringar, rutiner eller rationaliseringar kommer finns det inga alternativ kvar för den enskilda församlingen. Maktcentrum har förskjutits. 

Vid en första anblick kan det tyckas att utvecklingen inte handlar om teologi, men liksom i resonemanget om verksamhet och medel sluts cirklarna även här. Mest oroväckande är kanske den tystnad som omgett processen. Stiftsdekanen möttes av förvånade och bekymrade blickar från förtroendevalda som inte vetat att det såg ut så här.
Ska Kyrkan faktiskt styras som en koncern och vem är det i så fall som bestämmer?

May Wikström



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00