Större, snabbare - och längre bort?

Ledare. Det blåser kraftiga centraliseringsvindar inom den kyrkliga förvaltningen. Resultaten av dem tar nu form och skepnad i rask takt, med tekniska, ekonomiska och personalpolitiska argument. 3.9.2010 kl. 00:00
Var är kyrkans centrum?
I församlingen  – eller i centralförvaltningen?
Och var ligger tyngdpunkten för det kyrkan sysslar med?
På det andliga arbetet i församlingen – eller på en effektiv förvaltning?

Naturligtvis griper det ena in i det andra. För att utföra ett uppdrag behövs det medel. För att hushålla med medlen behövs det förvaltning. En effektiv förvaltning ger mer medel över till det uppdrag man vill utföra, och så är cirkeln sluten.

Först kom IT-centralerna. Målet var att standardisera kyrkans dator- och programpark i hela landet. Gemensam programvara skulle driva ner kostnaderna och datasäkerheten förbättras. De nya spindlarna i nätet blev tretton IT-centraler runtom i landet, som inledde sin verksamhet 2010. Varje församling måste ansluta sig till någon av dessa.
 
En av de tretton, Kustens IT-central, bildades för att säkra datastöd på svenska. Men här slogs en kil in i det svenska stiftet. Förvaltningsmässigt hänförs de svenska församlingarna i samfälligheter som tillhör finska stift och de tvåspråkiga församlingarna med finsk majoritet automatiskt till de centraler som betjänar deras finskspråkiga väggrannar. Alla svenska församlingar är alltså inte med i den svenska centralen.

Nästa steg närmar sig med fart. I slutet av 2011 ska församlingarna ta ett nytt medlemsregister i bruk. Kyrkböckerna digitaliseras och blir gemensamt åtkomliga från vilken församling som helst. Den som vill ha en släktutredning kan gå in på närmsta pastorskansli. Registret, som går under namnet Kirjuri, är specialdesignad programvara som ägs av Kyrkostyrelsen, med motiveringen att befria församlingarna från att betala utomstående programleverantörer för uppdateringar och underhåll.

Samtidigt sker en annan operation, HeTa, som snittar till i hjärtat av församlingarnas ekonomi. Stegvis från och med nästa år kommer alla församlingars fakturering, bokföring och löneräkning att skötas av tre eller fyra jättecentraler. Fortsättningsvis ska någon – kanslisten? – mata in ungomsgruppens bullakvitton på pastorskansliet i Kronoby eller Lempäälä för att servicecentret ska få tillgång till det elektroniskt. Men snart är det någon annan, åtskilliga kilometer bort, som slutligen trycker på knappen. Fortsättningsvis är det också församlingen eller samfälligheten som ansvarar för budgeten.
De förväntade inbesparingarna har inte synts ännu, tvärtom.
Att införa HeTa är en arbetsam process för församlingarna. Den innebär att ekonomipersonal flyttar från de stora samfälligheterna till servicecentralerna. Små församlingar sparar inte. I själva verket har Kyrkostyrelsen skjutit till morotspengar till de små under fyra år för att täcka deras utgifter.

Stiftsdekanen Sixten Ekstrand redogjorde för planerna för förtroendevalda under Kyrktorgsturnén i församlingarna nu i veckan. Han uttryckte särskilt sin åga om den svenskspråkiga servicen, som fått en tidsfrist till 2013. HeTa i Svenskfinland tar sin skepnad i en svensk fullservicecentral, möjligen i Borgå eller Jakobstad, med 10–12 anställda. Centralen kommer att betjäna samma grupp som ingår i Kustens IT-central.

Visst kan man se fördelar med HeTa: ett strömlinjeformat system som försnabbar både insyn och redovisning i församlingarnas ekonomi.
Men osökt infinner sig frågan: Om församlingen redan nu har en egen, öppen ekonomi och lokala förtroendevalda som både styr och övervakar den, vem är det som har behov av att standardisera och jämföra? Och med vilka motiv? Återigen: Var är kyrkans centrum?

Och visst är det ändamålsenligt att kyrkan äger sina bokförings- och registerprogram själv. Men likaväl som församlingarna nu varit i händerna på utomstående leverantörer är de nu i händerna på kyrkans centralförvaltning. Om och när diktat om uppdateringar, rutiner eller rationaliseringar kommer finns det inga alternativ kvar för den enskilda församlingen. Maktcentrum har förskjutits. 

Vid en första anblick kan det tyckas att utvecklingen inte handlar om teologi, men liksom i resonemanget om verksamhet och medel sluts cirklarna även här. Mest oroväckande är kanske den tystnad som omgett processen. Stiftsdekanen möttes av förvånade och bekymrade blickar från förtroendevalda som inte vetat att det såg ut så här.
Ska Kyrkan faktiskt styras som en koncern och vem är det i så fall som bestämmer?

May Wikström



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28