Alla kan sjunga på färiska

Kultur. Psalmerna klingar på alla nordiska språk när kyrkosångare från hela Norden träffas i Vasa. 25.8.2010 kl. 00:00

Nina Österholm

Leila Lukander och Dag-Ulrik Almqvist hoppas at kyrkosångfresten ska bli en helhetsupplevelse med kyrkomusik i alla konstellationer.

– Det finns en massa fördomar mot kyrkokörerna, att de är tråkiga och sjunger mossig repertoar. Men visst finns det fräscha kyrkokörer också, säger Dag-Ulrik Almqvist som är förbundsdirigent i Finlands svenska kyrkosångsförbund.

I september hoppas han få se, och framför allt höra, över 50 svängiga körer på den nordiska kyrkosångsfesten som ordnas i Vasa och Korsholm. Majoriteten av körerna kommer från Svenskfinland, tolv från övriga Norden.

– Vi kommer alla att få prova på varandras språk under festen, det blir alltså även körsång på färiska, berättar Almqvist.

Körerna har haft tillgång till uttalsguider och fonetisk skrift redan på förhand för att kunna bekanta sig med ett knippe symfoniska psalmer i nya arrangemang som uruppförs tillsammans med Vasa stadsorkester.

– Det har varit en hel del att öva på och därför ska det bli särskilt spännande att höra, säger Almqvist.

Körfest

Den första nordiska kyrkosångsfesten ägde rum i Karlstad år 2002, den andra i Oslo år 2006. År 2010 är det Finlands svenska kyrkosångsförbund som står för jättearrangemangen, förberedelserna har redan pågått i tre år.

– Utöver konserter ordnar vi dessutom ett dussin verkstäder för deltagarna, det är något helt nytt för den här festen, berättar Leila Lukander som är festsekreterare och håller i de många praktiska detaljerna.

Musiker från hela Norden deltar som verkstadshållare i bland annat körbarock, röstvård, ortodox kyrkomusik och dirigering. Lokal prägel får festen genom utfärder i det österbottniska landskapet, finländsk mat och en festkonsert där Jack Mattssons fokliga svit Vi vandrande själar framförs.

– Konserterna är öppna för allmänheten och tar plats i bland andra Ylistaro och Lappfjärds kyrka. Våra nordiska gäster får se en hel del av Österbotten när vi åker mellan konsertplatserna, konstaterar Almqvist.

Både han och Lukander hoppas att festen ska ge stor musikalisk behållning för både deltagare och publik.

– Vi funderar ju ibland på vilka gåvor vi fått, vilka verktyg vi har för att prisa Gud. Sången är körens redskap och en viktig del av församlingsverksamheten, säger Lukander.

Hon tycker det är synd att kören ofta glöms bort, koristerna syns bara när de uppträder.

– Å andra sidan uppskattas det oftast med musik i mässan. Det är alltid fest när kören är med.

Nina Österholm



STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53