Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Kyrka. Kaplanen i Karleby svenska församling, Jan Nygård, är ny ordförande för Oasrörelsen. Nygård valdes vid ett möte i Larsmo i början av månaden. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan har fått sina första barnombudsmän. Men ingen av dem är från en svenskspråkig församling. 17.10.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kustannus-Oy Kotimaa överklagar anbudsförfarandet kring tidningen Kirkko ja kaupunki till marknadsdomstolen. Enligt klagan uppfyller anbudsförfarandet inte EU-direktiv. Anbudsgivarna ska inte heller ha känt till bedömningskriterierna, rapporterar Kotimaa24. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Oravais önskan om att få bli kapellförsamling har gått i uppfyllelse. Kapellförsamlingen inleder sin verksamhet den 1 januari 2012, det har domkapitlet redan stadfäst. 17.10.2011 kl. 00:00

Människa. Anita Krogell-Lehtinen sköter om sin kusin Gun flera gånger i veckan. Hon gör det trots att hon vet att det kanske hindrar Gun från att få mer vård.– Jag kan inte lämna henne. Det skulle vara som att lämna en bebis på gatan. 14.10.2011 kl. 00:00

Människa. – Min identitet finns i Kristus och därför kallar jag mig kristen, säger hon. Jag brukar undvika att kalla mig laestadian även om mitt andliga hem finns där. 13.10.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. Det hettar till kring kaffebordet. Vi diskuterar Facebook och åsikterna går isär. 13.10.2011 kl. 00:00

Ledare. Förra veckan bjöd på en dag vikt för två eldsjälar - en slags utdelning till två geniala människor som livets oförutsägbara vägkrökar serverat en tuff match, rent fysiskt. Den ena fick litteraturvärldens förnämsta pris. Den andra dog. Båda beundras och hyllas nu av otaliga fans, om än med sorgens och glädjens motsatta förtecken. 13.10.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Det är som ett vanligt hembesök hos en församlingsmedlem. Bara den yttre miljön är annorlunda. 12.10.2011 kl. 00:00

Världen. Också Evangeliföreningens missionsområden har drabbats av torkan i östra Afrika. Missionsstationen Rukongo i Kenya ligger i ett krisområde. 12.10.2011 kl. 00:00

Människa. Den iranske pastorn Youssef Nadar-Khani som anklagas för apostasi, och som både ärkebiskopen och FMS direktor vädjat för, skulle enligt uppgifter hängas igår måndag. Det förnekar nu iranska ambassaden i Finland. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ulrik Sandell installerades i söndags till kyrkoherde i Grankulla svenska församling. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Helsingforsbor som vill gifta sig utan större åthävor kan göra det 11.11.2011 i Prismas parkeringshall i Gamlas, rapporterar tidningen Vartti. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström vill bryta dödläget i ämbetsfrågan. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kimitoöns församling har många fastigheter och dessutom står gråstenskyrkan i Västanfjärd inför en renovering, rapporterar Åbo Underrättelser. 10.10.2011 kl. 00:00

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53