Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



I samband med den årliga städningen av Födelsekyrkan i Betlehem uppstod bråk mellan armeniska och grekisk ortodoxa präster. 29.12.2011 kl. 14:30

tv-gudstjänst Gud 50. År 2012 firar Yles svenska tv-gudstjänster 50-årsjubileum. Under året sänder FST5 en tv-gudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. 29.12.2011 kl. 14:02

Under nyårshelgen samlas 30 000 ungdomar i Berlin till Taizékommunitetens årliga Europamöte. 28.12.2011 kl. 09:14

svenska kyrkan-play . Svenska kyrkan har tillsammans med Kyrkans tidning startat en "play-kanal" på Internet. 28.12.2011 kl. 08:39

Födelsekyrkan i Betlehem har förfallit under många år. När julfirandet är över för den här gången vidtar äntligen reparationerna av en av kristendomens heligaste platser. 27.12.2011 kl. 09:00

Dussintals döda i Nigeria i bombdåd mot kyrkor på juldagen. 25.12.2011 kl. 23:57

julpsalmer. Den mest populära psalmen på webben under adventstid är Härlig är jorden. Det visar statistiken för kyrkans psalmbok på webben. 24.12.2011 kl. 09:00

Hos den pensionerade snickaren Karl-Henrik Boxström i Sibbo lyser inga adventsljusstakar och stjärnor. Men fantasin sprakar. 22.12.2011 kl. 22:09

jul radio och tv. Julbudskapet förmedlas på traditionellt sätt också via tv och radio. 23.12.2011 kl. 09:00

Vanda familjetragedi. En bönestund till minne av offren i gårdagens familjetragedi ordnas i dag i Vanda. Bönestunden inleds klockan 19 i Håkansböle kyrka.   22.12.2011 kl. 13:11

Kyrkpressen. VR:s julkör gav stressade pendlare julstämning. 22.12.2011 kl. 10:51

julrecept. I de senaste numren av KP har vi bett olika personer nämna en ingrediens som hör till deras julfirande. Vad kokar en köksmästare ihop av dem? 22.12.2011 kl. 09:00

På grund av ett trycktekniskt missöde levereras Kyrkpressens julnummer en dag senare till en del av hushållen i Nyland och Tammerfors. 22.12.2011 kl. 10:28

annonsredaktör kyrkpressen. Erika Rönngård är ny annonsredaktör på Kyrkpressen. Hon efterträder Marianne Tanttinen. 23.12.2011 kl. 09:00

Prästen Gavin Tyte från Devon i sydvästra England gör succé med sin beatbox-version av julevangeliet, rapporterar Dagen. 21.12.2011 kl. 10:35

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14