Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



gammalaestadianer Risto Leppänen. Den gammallaestadianska fridsföreningen i Åbo överväger att befria två av sina talare från deras uppdrag. 16.1.2012 kl. 13:06

Allting började som skrammel i Sibbo församlings bandrum. 12.1.2012 kl. 20:33

Malin Liljestedt löpning diakon. Inför nyåret 2009 lovade Malin Liljestedts granne att gå ner i vikt och började löpa. 12.1.2012 kl. 12:57

Valtorget. Kyrkpressen har öppnat ett valtorg där stiftsfullmäktigekandidaterna kan blogga om sina visioner. 11.1.2012 kl. 10:22

Åbo Akademi, bibelbälte, Schauman. Åbo Akademis tyngsta garde mötte pressen i Jakobstad på onsdag i ett försök att stilla stormen som en akademianställd förorsakat. 11.1.2012 kl. 17:03

kyrkodagar UK Vasa. Drygt 540 personer har anmält sig till kyrkodagarna i Vasa. Av dessa är cirka 200 församlingsungdomar som deltar i Ungdomens kyrkodagar. 11.1.2012 kl. 16:27

ortodoxa kyrkan kalender. Finlands ortodoxa kalender förnyas och kompletteras. Den nya grundkalendern ska bland annat inkludera en kalender för heliga minnesdagar. 11.1.2012 kl. 11:45

prästdräkt kärkkäinen. Förlagsaktiebolaget Kotimaa kommer att tillverka, sälja och distribuera den nya prästämbetsdräkten för kvinnor. 9.1.2012 kl. 14:48

präst ingå hellsten pingst. Tom Hellsten var metodistpastor i trettio år. Nu blir han luthersk präst i Ingå och börjar jobba i en församling han länge haft goda kontakter till. 6.1.2012 kl. 08:00

psalmer. Psalmtävlingen Virsi 2012 (Psalm 2012) lockade 180 bidrag. Bland dem utsågs tre vinnare, varav två har starka kopplingar till Borgå stift. 5.1.2012 kl. 14:38

nattvard alkohollag. Det finns en motstridighet mellan alkohollagen och kyrkans servering av nattvardsvin, anser social- och hälsovårdsminister Paula Risikko enligt Seinäjoen Sanomat. 4.1.2012 kl. 15:54

Kampens kapell Fridens kapell Designhuvudstad. Vi har kikat in under fållen på det nya designkapellet som växer fram i centrum av Helsingfors. 4.1.2012 kl. 10:34

medlemskap i kyrkan. De viktigaste orsakerna till att finländare är medlemmar i kyrkan är dess arbete bland äldre, handikappade samt fattiga och utslagna. 3.1.2012 kl. 13:43

Kyrkpressen Fontana Media ny adress. Fontana Media och Kyrkpressen finns numera på Sandvikskajen 13, några kvarter ifrån den gamla adressen. 2.1.2012 kl. 13:00

kristelefon. Kyrkans nationella kristelefon är redo att tas i bruk i januari 2012, skriver Kotimaa24. 30.12.2011 kl. 09:00

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46