Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Kansli. Hon var nitton år när hon började som kanslist i Esbo svenska församling. På våren går Kerstin Sundberg i pension efter 45 år. 9.10.2012 kl. 15:24

Johanna Almark-Mannila grundar en stråkorkester som bidrar med musik i samband med de finska Tomasmässorna. 9.10.2012 kl. 15:08

45 procent av Sveriges befolkning tror på Gud. 16 procent ber till Gud en eller flera gånger i veckan medan sextio procent inte bett alls under året, visar en undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs institut gjort i år. 8.10.2012 kl. 12:59

Metodistkyrkan i Borgå renoverar och bänkarna åker ut – med vemodsblandade känslor. 8.10.2012 kl. 15:50

Ärkebiskop Leo från Finlands ortodoxa kyrka och Lappobiskopen Simo Peura från Finlands evangelisk-lutherska kyrka deltar i de katolska biskoparnas synod i Rom 7–28 oktober. 5.10.2012 kl. 16:20

KP:s grafiker Malin Aho bjuder läsarna på konstnärlig ögonfröjd. 5.10.2012 kl. 16:01

Församlingspastorn Mia Bäck har fått Prästförbundets praktiska stipendium på 6 000 euro. 5.10.2012 kl. 10:46

Marika Westerling kände sig udda i sammanhang där alla gifte sig och fick barn. Hur hittar man ett inre lugn då nästan allt man önskar sig är en egen familj? Den frågan har hon inget svar på och inte heller blev hon av med sin rastlöshet förrän hon själv fann en livskamrat 5.10.2012 kl. 00:00

teckenspråk. Kyrkans webbsidor på finlandssvenskt teckenspråk, Kyrkan och teckenspråk, har publicerats. 3.10.2012 kl. 12:38

Årets präst. Kaplanen Taina Manninen har utsetts till årets präst 2012. Styrelsen för Finlands kyrkas prästförbund valde Manninen som är kaplan i församlingen i Kajana med motiveringen att man i år ville lyfta fram en präst som utför vardagligt församlingsarbete. 2.10.2012 kl. 20:00

Österbottens tingsrätt har dömt en lekmannapredikant till böter för offentlig uppmaning till brott. 2.10.2012 kl. 12:00

De åländska församlingarna vill helst organiseras i en samfällighet eller en enda stor församling. Också tanken på mer självstyre väcker genklang hos många. 2.10.2012 kl. 09:45

Ett enkelt underlag och ett öppet hjärta. Det är receptet för den kravlösa tillvaro som drog över tusen Taizévänner till Helsingfors förra helgen. 1.10.2012 kl. 15:14

Över tusen Taizévänner från 26 olika länder har intagit Helsingfors med bön, stillhet och gemenskap. 28.9.2012 kl. 20:34

Sjömanspastor Ben Thilman (56) har valts till omsorgspräst vid Kyrkans central för det svenska arbetet på kyrkostyrelsen. 27.9.2012 kl. 16:25

PEDERSÖRE. Pedersöre församling har valt Mia Anderssén-Löf till ny kyrkoherde. Det stod klart i kväll när valnämnden räknat alla rösterna. 15.8.2021 kl. 22:25

PEDERSÖRE. 40 procent av medlemmarna i Pedersöre församling har redan röstat i kyrkoherdevalet. 14.8.2021 kl. 12:38

val. Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre. 13.8.2021 kl. 15:28

KYRKOMÖTE. Kyrkomötet avslutas under fredagen. Ombuden från Borgå stift lyfter fram några konkreta beslut som tagits när det gäller bland annat ekonomi och böneliv. 6.8.2021 kl. 15:07

Nekrolog. Medan de olympiska spelen pågick i Tokyo sänktes idrottsprästen Göran Hellbergs urna i graven på Elisabeths kyrkogård i Karleby måndagen den 2 augusti. Han systerson Björn Vikström har skrivit en nekrolog. 6.8.2021 kl. 14:24