Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



De svenskspråkiga församlingarna och Kyrkostyrelsen har öppnat ett ambulerande konto på Instagram. 14.10.2013 kl. 15:46

I slutet av förra veckan hade 340 personer anmält sig till de stiftsdagar som ordnas i Borgå den 15–17 november. 14.10.2013 kl. 14:57

Hon var en trasig 59-årig kvinna när hon mötte Jesus. I dag hjälper hon dem som är lika trasiga som hon var. 11.10.2013 kl. 09:37

Ledamoten i Svenska kyrkans läronämnd Eva Hamberg lämnar kyrkan i Sverige. 10.10.2013 kl. 13:35

Flera av de större församlingarna i Borgå stift visar ett sjunkande antal utskrivningar under de senaste åren. 8.10.2013 kl. 10:26

I framtiden betalar kanske de som inte hör till kyrkan en begravningsavgift. 7.10.2013 kl. 12:50

Jakobstads svenska församling ordnar  ingen regnbågsmässa i samband med Pridefestivalen nästa sommar. Det beslöt församlingsrådet efter omröstning där rösterna föll 8 mot 4. 4.10.2013 kl. 14:58

Det finns alternativ till att vårda gamla människor på bäddavdelningar.  Marianne Frilund nämner ett ökat serviceboende och vårdteam som alternativ. 2.10.2013 kl. 11:07

Ett aktivt förenings- och församlingsliv och många intressen gör att Magnus Taxell inte försoffas trots flera års arbetslöshet. 1.10.2013 kl. 10:12

Biskopen i S:t Michel Seppo Häkkinen säger att den ständiga diskussionen om samkönade parförhållanden i medierna är helt oväsentlig för kyrkan. 1.10.2013 kl. 10:07

Starten för kyrkans centraliserade ekonomiförvaltning Kipa har inte löpt problemfritt. Den nyöppnade enheten i Borgå ska garantera att församlingarna får service på svenska. 26.9.2013 kl. 12:08

När Mikaela Soncks pojkvän begick självmord fanns det folk som gick över till andra sidan gatan för att slippa möta henne. Nu, många år senare, har hon sammanställt en antologi vars mål är att uppmuntra oss att tala om också det som gör riktigt ont. 26.9.2013 kl. 10:31

Minst 60 döda efter gudstjänstattack i Peshawar. 22.9.2013 kl. 18:02

Många slag av kompetens bland de åtta sökande. 20.9.2013 kl. 09:37

Pastor Antti Kylliäinen och biskop emeritus Wille Riekkinen vill ruska om i kykan och skapa en mera odogmatisk atmosfär. 19.9.2013 kl. 08:17

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59