Basgång över Finska viken

Människa. Att han började spela bas skyller Egon Veevo på sin bror. Han hade ett band för äldre ungdomar i kyrkan hemma på Dagö, Hiiu på estniska. Då de startade en barnkör satte han basen i handen på Egon. 19.8.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Musikintresset förde Egon Veevo till Finland för tretton år sedan. I Jakobstad blev intresset ett yrke. Basgitarren har varit hans instrument från den dag hans bror satte den i handen på honom.

– Det har jag senare i livet inte haft något emot att han gjorde, säger han.

Musiken tog således Egon Veevo redan som barn. Han spelade i olika band som också turnerade och det var på det sättet han hamnade i Österbotten.

– Jag försökte studera ett och annat i Estland men jag fann inget som jag ville fortsätta med. Sommaren 1996 besökte jag evenemanget Kristen sång på Stundars tillsammans med ett estniskt band. Där kom jag i kontakt med några studerande från Fria Kristliga Folkhögskolan (FKF), som jag upplevde intressant. Det ledde till att jag ville ta examen i musik och så kom jag mig till musikhuset i Jakobstad 1999.

Numera kallar Egon Veevo sig för en inventarie på musikhuset.

– Jag var där i åtta år, först gick jag yrkesutbildningen och sedan yrkeshögskolan.

Sedan dess har han stannat i Jakobstad. Det har nu blivit tretton år.

– Jag trivs i Jakobstad och med människorna här. Staden har passlig storlek. Men för att får flera spelningar borde man kanske bo någon annanstans.

För tillfället räcker inte spelningarna till för att försörja sig på, så han jobbar också som fotograf på kryssningsbåten mellan Helsingfors och Stockholm.

– Det är inget fel på jobbet, men efter ett tiodagars arbetspass blir jag trött på att vara bland folk. Jag har passagerarhytt och ifall grannarna festar fyrtioåtta timmar i sträck så ställer jag ibland mig frågan om det är de eller jag som ska åka i havet.

Egon Veevo säger att han skulle behöva cirka tio spelningar per månad för att leva på musiken.

– Jag har inget band som jag spelar regelbundet med. Mest deltar jag som musiker i olika projekt, såsom till exempel med Jacob Gospel och Ichtys. Jag spelar helst gospel och soul, sånt som har lite sväng.

Han tackar inte nej till spelningar på krogar.

– Det är ju mitt jobb. Och så kan man ju också tänka att det behövs flera kristna på puben. Man behöver ju inte slå alla med Bibeln i huvudet. Visst kan det vara konfliktfyllt. Men förhoppningsvis gör man intryck på människor var man än är.

Egentligen har han inte haft så många spelningar på krogar, det är mest Torsdagsjazz i Jakobstad och dit kommer folk mest för musiken även om de tar sig några öl.

– Jag är heller inte intresserad av att spela dansmusik. Jag skulle inte vilja spela på båten.

Underhållande svenska

Svenska har Egon Veevo lärt sig i Vasa 1997, han gick först på språklinjen vid Evangeliska Folkhögskolan och sedan på FKF:s tvååriga musiklinje.

– Det var bara att börja tala. Men jag borde skicka en räkning till mina kompisar för den underhållning jag bjudit dem på med alla mina felsägningar.

I dag hörs den estniska accenten knappast alls när Veevo talar.

– Jag blir gladast när jag lyckas lura finlandssvenskarna att svenskan är mitt modersmål. Jag tror jag har ärvt min fars språköra, han hade lätt för språk.

Läs mera i Kyrkpressen 33/2010

Johan Sandberg



Vasa samfälliget. En kanslist i Vasa svenska församling sägs upp och två tillfälliga avtal i den finska församlingen förlängs inte. Det är resultatet av de samarbetsförhandlingarna som pågått inom Vasa kyrkliga samfällighet. 27.9.2019 kl. 09:47

kärlek. Han är kontraktsprost, hon kallar sig kontaktsprost. Han bor i prästgården i Lemland, hon bor i prästgården i Saltvik. I februari ska de två kyrkoherdarna gifta sig. 19.9.2019 kl. 16:01

änglar. Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv, säger Stefan Forsén. 25.9.2019 kl. 10:00

uppehållstillstånd. I början av år 2019 kom den förkrossande nyheten att Itohan Okundaye, ett människohandelsoffer med en son född i Finland, utvisas efter fem år i landet. Men i dag kom ett nytt och gladare besked – hon har fått uppehållstillstånd. 17.9.2019 kl. 22:18

biskopsvigning. Bo-Göran Åstrand vigs till biskopsämbetet i en festmässa i Borgå domkyrka på söndag 29 september. Ärkebiskop Tapio Luoma förrättar vigningen. 17.9.2019 kl. 11:11

Bo-Göran Åstrand. Det krävs en hel församling för att fostra en präst. Med de orden avslutade stiftets nye biskop Bo-Göran Åstrand sin avskedspredikan i Jakobstads kyrka på söndagen. 17.9.2019 kl. 09:51

kyrkhelg. Att skinkfrestelsen tog slut under lördagens lunch tyder på att årets Kyrkhelg i Karleby lockade mera människor än var arrangörerna räknat med. 17.9.2019 kl. 09:42

konfirmandarbete. Årets konfirmandarbete får 9- i betyg. Trygghet, trivsel och god gemenskap är det konfirmander och hjälpledare är mest nöjda med. 11.9.2019 kl. 12:03

Jubileum. I Furahakören bygger man relationer till varandra och till Gud. 6.9.2019 kl. 12:14

triathlon. Magnus Riska drömmer om att en dag få delta i det ultimata triathlonloppet, Ironman på Hawaii. – Varför gör jag det här? Den frågan kommer vid åttonde, nionde timmen. 5.9.2019 kl. 18:00

biskop. Kyrkfolket hyllar Björn Vikström, men är också nyfikna på vilken väg den nya biskopen Bo-Göran Åstrand kommer att staka ut. – Han måste bevisa var han står. 5.9.2019 kl. 13:27

präst. Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 4.9.2019 kl. 19:27

studentarbete. Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet. 5.9.2019 kl. 00:01

Kyrkpressen. För nästan exakt två år sedan fick Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson en hjärnblödning och förlorade sitt språk. Idag är hon tillbaka på redaktionen igen. 4.9.2019 kl. 09:45

LFF. Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF, avgår från sin tjänst. Han kommer att fortsätter som predikant inom rörelsen. 2.9.2019 kl. 11:02

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00