Ska kyrkan avstå från vigselrätten?

Ledare. Jämställdhet mellan olika samlevnadsformer kan skapas bara genom att en könsneutral äktenskapslag skrivs in i nästa regeringsprogram. 5.8.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Kyrkan som är störst i branschen vigselförrättare har knappt kommit igång med diskussionen hur den ska ställa sig till partnerskapet. Dess biskopar har dock på teologiska grunder kommit fram till att äktenskapet är och ska vara något som ingås mellan man och kvinna.

Det är fart under galoscherna. Redan år 2012 ska gaypar och lebiska par kunna vigas till man och hustru i kyrkan?
Man behöver inte vara biskop eller riksdagsman för att inse att den ekvationen inte går ihop. Den är mera ett uttryck för den finländska politiska elitens syn där det alltid finns en och bara en lösning på varje politiskt problem.

Så biskop Eero Huovinen
och riksdagsman Bjarne Kallis problematiserar ekvationen med att på var sitt håll föreslå att kyrkan avsäger sig vigselrätten. Det ger proportion åt frågan. Är det fråga om att åtgärda diskriminering eller ge den finländska folkkyrkan en spark där bak?
Det är inte så många år sedan riksdagen införde ordningen med partnerskap. Par av olika kön ingår äktenskap och par av samma kön ingår partnerskap.

I dag sägs det att partnerskapslagen är diskriminerande för att den inte ger samma rättigheter som äktenskapslagen. Varför då inte ändra på partnerskapslagens bestämmelser om adoption och sociala förmåner och se till att de inte är diskriminerande? Det skulle bland annat ge kyrkan tid att tänka över sin position.
Det här är omöjligt, säger kritikerna. Tolkningsföreträdet i diskrimineringsfrågor tillkommer dem som känner sig diskriminerade. Det ligger i tiden. En inställning som dessvärre låter som om det bara är minoriteter som kan kräva rättigheter.

Biskop Björn Vikström
hör till dem som tar illa vid sig till att kyrkans nuvarande inställning har diskriminerande drag. Men han ställer försiktigt frågan om att ifall regnbågsfolket har rätt i att samlevnadsformerna är legio, varför ska de då nödvändigtvis pressas in i den heteronormativa mall som gällt under årtusenden?
Det finns alltid fler sätt lösa ett problem. De svenska och norska kyrkorna har valt var sin  väg – låt vara att samhället gjort det möjligt genom att skriva lagen på olika sätt.
Frankrike har valt en annorlunda lösningsmodell. Där är det ett anmälningsärende att meddela vem som är ens närstående, alltså den som exempelvis står som arvinge. Ingen vigsel här, staten ska inte behöva ställa upp med festivitas. Att en sådan ”lättrelation” ter sig lockande också för heterosexuella samboende par är en annan sak.

Bland de politiska partierna är det de gröna som starkast gått in för det samkönade äktenskapet. De gröna har sedan flera år tillbaka ett partiprogram som går ut på att marginalisera (den lutherska) kyrkan från dess samhällsposition. När beslutet togs meddelade förra ordföranden Tarja Cronberg att hon inte kommer att driva den saken. Nu är tiden en annan.

Sen finns det också finansministeriets perspektiv. Med en könsneutral äktenskapslag ska alla vigslar ske i magistraten. Det rimmar illa med det gällande effektivitetsprogram som minskar på personalen hos alla myndigheter. Varför ta över en verksamhet som i dagens läge rätt långt betalar sig själv?

Men i Huovinens
och Kallis utspel kan man också läsa in en väckande spark mot den egna folkkyrkan.   
När kyrkan gjordes till begravningsmyndighet år 2004 beaktade riksdagen alla religionsfrihetens regler. Kyrkan kan och får fungera som samhällelig aktör.
Vad kyrkan inte behöver göra är att lägga sig som en dörrmatta och bara ta emot när det gäller relationen till samhället. Också personerna bakom sajten eroakirkosta.fi räknar med en kyrktillhörighet på över 60 procent ännu långt in på 2020-talet.
Det går bra att fungera som en helt normal förhandlingspartner. Till och med att ställa villkor. Kyrkan kan ta emot samhällsuppdrag och avstå från dem men inte glömma att man i första hand är ett religiöst samfund.
Rolf af Hällström



rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10