Öknen släcker törst

Människa. Öknens fäder och mödrar är Ezra Gebremehdins teologiska specialitet.

22.7.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Hjärtat är slagfältet mellan gott och ont, menar Ezra Gebremehdin. Ökenfäderna han har studerat backar upp honom.

I och för sig ter sig inte hans val helt osökt. Ezra Gebremehdin har sina rötter i Eritreas och Etiopiens solstekta landskap.
Han kom redan där i kontakt med rikssvenska Evangeliska Fosterlandsstiftelsens arbete i den lutherska Mekane Yesuskyrkan. När det blev dags för honom att doktorera hamnade han i Sverige. På den vägen blev han. Trots att han nu bott 40 år i Sverige och talar en grammatikaliskt perfekt och rik svenska känner han väl till sitt arv och öknens kloka kvinnor och män.

Alltemellanåt kryddas Gebremehdins repliker av något guldkorn –  eller kanske sandkorn? – från asketerna. Och hans tanke om att de har mycket att lära oss känns alltmer attraktiv ju mer han öppnar dörren på glänt till öknens hemligheter.

Det handlar om hjärtat

Ezra Gebremehdin har skrivit en lärobok, Arvet från kyrkofäderna, som används både i Sverige och övriga Norden. Där tar han upp den spiritualitet som föddes ur öknarna i Egypten, Palestina och Kappadokien.

– Platser är viktiga i Bibeln och eremiterna drog sig tidigt undan i öknen. Egyptiern Antonios, han som blev klosterväsendets fader, hade själv först gått i lära hos en ökeneremit, berättar Gebremehdin.

Askesen och viljan att dra sig undan det världsliga har ibland kritiserats. Det är lätt att vara en god medmänniska när man bara har sig själv och ingen påfrestande omvärld. Men samtidigt lockar ökenfädernas hängivna andlighet den moderna generationen, som girigt slukar bland annat den svenske pingstpastorn Peter Halldorfs populära böcker i ämnet.

– Min känsla är att ökenfäderna talar till många människors starka längtan efter djup och äkthet. Deras budskap handlar om mer än att späka och förakta kroppen. De säger att vi är mer än kropp, både hjärna och hjärta. En del använder ordet själ. För mig är ”hjärta” ännu bättre.

Han konstaterar att det är just hjärtat som ökenfäderna hela tiden framhåller som det viktiga. ”Mer än allting annat, vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv”, som det sägs i Ordspråksboken.

Ökenfäderna uppmanar oss att prioritera, och det här är en förmåga Ezra Gebremehdin tror nutidens människor saknar. Gebremehdin citerar en ökenfader, som konstaterade att en människa inte får ro förrän hon säger: ”Bara Gud och jag finns i världen”.

– Vi kan inte bre ut oss över allt, vi kan inte förakta vår kallelse. Det finns en stor vilsenhet. Många gånger är man så nära källan och struntar i den. Abba Theseios frågar sig hur vi kan bevara vårt hjärta när vår mun och vår mage står öppna. Ibland är hindret kanske just det att man har så mycket gott i livet, kläder, mat och hälsa. Tårarna är borta. Å, vad ökenfäderna har mycket att säga om tårarnas betydelse! Det handlar om hunger, längtan och passion.

Han säger att glupskhet i livet är rädslan för tomhet. Än en gång öser han upp en insikt från öknen som klingar tankeväckande logisk. Visdomskornet kommer från Abba Izak: ”Vad är habegär? Det är att tro att Gud inte tar hand om en, att misströsta.”

I öknen klockan åtta

Måste då alla söka sig ut i öknen? Det är kanske bara några få förunnat att klara en sådan andlig resa både fysiskt och ekonomiskt. Nej, menar Ezra Gebremehdin.

– Öknen kan finnas på alla plan. Den kan vara ett litet hörn eller en vrå någonstans. Men den kan också finnas i vår förståelse av tiden, så att vi bestämmer att ”klockan åtta på morgonen, det är min öken”.

Läs mer i Kyrkpressen 29-30/2010

May Wikström



stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51

biskop. Domkapitlet i Borgå har på Johan Candelins egen begäran återkallat hans prästrättigheter. – Jag kan inte vara präst i en kyrka och biskop i en annan, säger han. Biskop Bo-Göran Åstrand ser logiken i det ovanliga arrangemanget. 27.8.2020 kl. 11:55

domkapitlet. Kyrkslätts svenska församling söker en kyrkoherde, Houtskärs kapellförsamling en kaplan. Yvonne Terlinden söker kaplanstjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Bland annat de här nyheterna kommer från domkapitlets sammanträde den 25.8. 26.8.2020 kl. 10:31

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37