Uppdrag överlevnad

Människa. Biskop Humphrey Peters vill finnas till för sitt folk mitt i deras tuffa verklighet i Pakistan.
23.6.2010 kl. 00:00

Bianca Holmberg

Humphrey Peters är biskop för de cirka 100 000 medlemmarna av Pakistans protestantiska kyrka i den nordvästra delen av landet.

Det första som syns är korset. Ett stort träkors som står i skarp kontrast till biskop Humphrey Peters i övrigt pakistanska utstyrsel.

– Jag brukar klä mig i pakistanska kläder i stället för i västerländska, för det är mer accepterat. Talibanerna klär sig så här, säger han och visar på sina mörka, luftiga kläder.

Det är en av de saker som Peters och hela resten av den pakistanska kristenheten får kämpa med – att upprätthålla sin identitet som kristna och ändå försöka bli accepterade i ett samhälle där kulturen och den islamska religionen går in i varandra och där 96 procent av befolkningen är muslimer.

– Många kristna blir frustrerade och känner sig som flyktingar i sitt eget land, säger Peters.

Humphrey Peters är den fjärde biskopen i Peshawars stift i nordvästra Pakistan. Han besökte Finland för att delta i både den finska och svenska missionsfesten. I år har det gått femtio år sedan Finska missionssällskapet började sitt arbete i Pakistan.

Fattigaste av fattiga

Humphrey Peters är tredje generationens kristen. Hans farfar konverterade till kristendomen från sikhismen. Peters har vuxit upp i nordvästra Pakistan, i samma område där han nu är biskop för Pakistans protestantiska kyrka (The Church of Pakistan).

– Det var inte svårt att växa upp i en kristen familj. Det religiösa är inte svårt, det är det kulturella för att kulturen och islam hör ihop, säger han.
Peters studerade först vid universitetet i Peshawar, sedan i USA. Sin teologipraktik fick han i Oxford i England. Nu har han arbetat inom kyrkan i 25 år och i mars blev han vald till biskop i Peshawars stift.

Fastän det är i Pakistans protestantiska kyrka han är biskop kommer folk från olika samfund till honom om det blir problem.

– I vår region har vi en väldigt fin relation med de övriga samfunden, katoliker, pingstvänner och andra.
Han medger att det antagligen har med situationen i landet att göra – de kristna lever under press.

– De är inte fattiga. De är de fattigaste bland de fattiga. Som kristen måste man dels kämpa för att kunna försörja sig, dels för att hålla fast vid sin kristna identitet.

I den region där Peters arbetar förekommer inte direkt förföljelse av kristna men i andra delar av landet blir kyrkor attackerade och det händer att de kristnas hem bränns ner. Också Peters vänner har blivit utsatta.

– De fick bra positioner och andra blev avundsjuka. Det är svårt för de muslimska extremisterna att acceptera att andra religioner är på samma nivå som islam, säger Peters.

Enligt Peters är förföljelserna ett uttryck för hat mot västvärlden.

– Extremisterna anser att kristendomen är västvärldens agent i Pakistan. Men den kom ursprungligen från öst! Jesus var från öst, precis som profeten Mohammed. Vi försöker betona att kristendomen är universell, säger Peters.

Peters talar om ”followers of Isa”, Jesu efterföljare. Jesus är en av de största profeterna i islam och det är mer accepterat att vara hans efterföljare än att vara kristen.

Bundna händer

För en tid sedan fick Pakistan sin första minoritetsminister, Shahbaz Bhatti. Har något förändrats sedan han tillträdde?

– Egentligen inte. Det var ett bra initiativ, ministern kämpar hårt och försöker göra allt som står i hans makt. Men det politiska systemet är extremt dåligt för minoriteter, säger Peters.

Läs mera i Kyrkpressen 25-26/2010

Bianca Holmberg



KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41