Mission i vår tid

Ledare. ”Ingen av er tror på allvar, om ni inte hoppas att andra ska få det ni själva önskar få.”
I helgen samlades Finska Missionssällskapet (FMS) till årsmöte och sommarfest i Varkaus. FMS är den största av kyrkans sju officiella missionsorganisationer.
17.6.2010 kl. 00:00

Årsmötet valde bland annat nya styrelsemedlemmar. Här är också församlingarna i Borgå stift en part, men en förvånansvärt tyst sådan. Ifjol gick det så långt att stiftet inte lyckades ställa upp någon svensk kandidat. I år invaldes projektsekreterare Gina Rivera, anställd vid Vasa kyrkliga samfällighet. Men bara fem av stiftets 65 församlingar sände ombud till årsmötet. Även om detta eventuellt bottnar i realiteter som avstånd och tidpunkt, är det ändå ett oroväckande utslag av att våra församlingar distanserar sig från det gemensamma missionsarbetet.

Kristendomen är en missionerande religion. Det budskap som började med en enkel judes ord och handlingar spred sig inom några decennier efter hans död runt hela Medelhavet. Det skedde till sjöss och till fots. Budskapet gick vidare på alla samhällsnivåer och sociala skikt, under farliga tider av förföljelse och – möjligen ännu farligare – tider av statlig välvilja. I slutet av 1700-talet kom de första missionssällskapen, och för 150 år fick dåvarande Storfurstendömet Finland sitt första missionssällskap i Finska Missionssällskapet.

Mission är också den enskilda församlingens uppgift. Missionsarbetet räknas upp i den allra första paragrafen i kyrkolagens kapitel om församlingens verksamhet. I dag har ordet ”mission” blivit en semantisk pinsamhet i den gamla världen. När Svenska kyrkan 1986 fick en ny handbok ströks formulären för vigning av missionärer. Samtidigt går det en våg av missionsiver över världen, nu från nya länder och ofta unga kyrkor. Den etiopiska kyrkan har nyligen lagt grunden för sin mission till Europa och antalet missionärer från Sydkorea ökar explosivt. Begreppet ”Mission i retur” är ett faktum.
Missionens belastade historia är som ett envist tuggummi. Rättmätiga kritiker och ibland rena populister idisslar den, trots att det finns en annan sanning, som handlar om befrielse och befullmäktigande. Ibland hörs den. FMS roll som medlare och aktör i Namibias frigörelseprocess har lyfts fram av president Martti Ahtisaari. Han nämner organisationens ställningstaganden mot apartheid och det långa arbetet för hälsa och bildning. I Varkaus lyfte missionsdirektor Seppo Rissanen fram verksamhetsidéns kärna: att förverkliga Guds kärlek i ord och handling, förkunna evangelium, försvara de mänskliga rättigheterna och att arbeta för att utrota fattigdom.

Den diakonala insats som holistisk mission i alla tider har gjort är lätt att bejaka. Men det finns också en andlig sida, som inte ska förnekas ens i en rationalistisk tid. När människor befrias från en ständig skräck för traditionens onda makter – är det ett brott mot kulturen? Eller är det ett större brott mot individen att låta bli att berätta om alternativa livstolkningar? Det ligger något paradoxalt i att vi på bortaplan tvehågset ifrågasätter den rätt att välja och byta tro vi omhuldar så starkt i vårt eget samhälle. Världen är inget museum för religioner och kulturer, där man sätter glaskupa över folk som är intressanta ur antropologiskt perspektiv. Idéer och övertygelser har alltid färdats vidare. De första buddhistiska missionärerna sändes ut av den indiska kejsaren Ashoka ända till Grekland för att sprida buddhism.

Och jo, det inledande citatet är faktiskt inte Jesus utan profeten Mohammeds. Det toppar World Islamic Missions sajt, en organisation som vill förena sunniter världen över och erbjuda kärlek och brödraskap till alla sökare.

May Wikström



Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43

PEDERSÖRE. Domkapitlet vid Borgå stift meddelade på fredagen att den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling inte fått någon sökande. 10.3.2023 kl. 12:11

Personligt. När Eva Ahl-Waris började studera teologi blev hon så lycklig att det förvånade henne själv. – Bara att få studera hebreiska. – Guds och änglarnas språk! Helt amazing! 9.3.2023 kl. 16:49

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00