Kyrklig ordlista ska råda bot på okunskap

Samhälle. Många journalister är okunniga när det gäller kyrkliga frågor. Det vill Lucas Snellman vid Kyrkans svenska central gärna råda bot på. 14.6.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

Lucas Snellman beklagar att det av resursskäl inte ordnats kurser i kyrkligt beslutsfattande på svenska.

Enligt en undersökning som gjordes månaderna före ärkebiskopsvalet hör Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat till de tidningar som skriver mest negativt om kyrkan. Den saken kan de kyrkliga beslutsfattarna kanske inte göra så mycket åt, men kunskapsnivån bland journalisterna vill man gärna förbättra.

– Det är nog ganska skralt med kunskaperna ibland. Många journalister har inte grepp på terminologin eller någon uppfattning om hur det kyrkliga beslutsfattandet är organiserat, säger Lucas Snellman, ledande branschsekreterare för kommunikation vid KCSA.

– Den kunskapen fanns kanske i högre grad tidigare, i dag finns den inte i samma utsträckning.

Det här är inget finlandssvensk problem, på finskt håll är okunskapen lika stor, menar Snellman.

– Jag har hört om finska journalister som inte har koll på vad det är för skillnad mellan en kyrkoherde och en biskop.

Utbildning på programmet

I höst lägger KCSA ut en webbordlista med kyrkliga termer från A till Ö i hopp om att också journalisterna ska hitta dit. Men det kräver en del aktivitet av journalisterna att använda den regelbundet. Har kyrkan några planer på att ordna kurser och knyta kontakter med journalister som skriver om kyrkan? Tja, säger Snellman. Satsningar på olika sorters kurser finns i centralens treårsplan och visst kunde man tänka sig en träff för journalister.

– På finska sidan har de redan ett löpande system där de bjuder in informatörer och journalister på kurs i kyrkligt beslutsfattande. Att vi inte har samma service på svenska är en resursfråga.

Han vet att ett problem är att många medier ogärna tar in det material kyrkan kommer med eftersom de hellre lyfter fram religiösa teman via en person.

– Men vår uppgift är att informera om de beslut som fattas i vår kyrka och vara sakliga.

Hur en tidning tar itu med de kyrkliga frågorna beror i ganska hög grad på chefredaktören och intresserade redaktörer, tror Snellman.

– Vi måste komma ihåg att redaktionerna svämmar över av information och gallringen är hård.

Sofia Torvalds



yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20