En titt in i skrivarlyan

Kultur.

Hur och var blir en lösryckt idé en hel bok? Vi bad författarna Birgitta Boucht, Robert Åsbacka och Katarina Gäddnäs att glänta på locket till kreativiteten.

12.6.2010 kl. 00:00

Mireille Rosas

- Varje sak här har en historia och berättar något om mig och personar jag träffat, säger Birgitta Boucht om sitt arbetsrum.

Birgitta Boucht har tio steg från hemmet i centrala Helsingfors till sitt arbetsrum. Själv kallar hon det lekstuga, och när man stiger in förstår man varför.

Rummet är en salig blandning av skrivböcker, tidningar, mjukisdjur, askar, foton, barnteckningar, minatyrskepp ... Ett välordnat skrivbord med en bärbar dator dominerar, väggarna pryds av färgglada tavlor och kollagekonst.

Bredvid ingången står en säng med ett gladgult, afrikanskt överkast.

–  Jag vill att mitt arbetsrum ska vara vackert och fullt av intressanta prylar. Varje sak här har en historia och berättar något om mig och personer jag träffat, säger Boucht.

Den åländska författarkollegan Katarina Gäddnäs skriver i hemmets kombinerade bibliotek och gästrum. Ibland reser hon till Helsingfors för att få omväxling och lånar sina vänners arbetsrum.

–  När jag skriver vill jag ha ljus och luft, ordning och reda. Det måste vara tyst omkring mig och inte för kallt, jag har dålig blodcirkulation. Och så måste jag skriva på min egen dator, utan den är jag helt hemlös, säger Gäddnäs.

Robert Åsbacka har inte några specifika krav på miljön när han jobbar – det enda han behöver är sin dator och en lugn plats. I dag jobbar han i sitt hem på eftermiddagen och på ett kontor ett stenkast ifrån på förmiddagen. 

– Mitt arbetsrum är ganska sparsamt möblerat. Jag har ett skrivbord, en bokhylla och en skön fåtölj men ingen internetförbindelse.

Skrivbordet använder jag för att ställa ifrån mig grejer på men jag skriver i fåtöljen med min datakudde och laptop i knät. 

Läs mera i Kyrkpressen 23/2010.

Marina Wiik



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22