Det danska tidningsundret

Människa. Respekterad kommentator i danska medier. Samlar de duktigaste krafterna runt sig. Har en lätt arrogant ledarstil.  Omdömena om Kristeligt Dagblads chefredaktör Erik Bjerager pekar alla åt samma håll. 10.6.2010 kl. 00:00

May Wikström

Läsarna ökade när det kristna började definieras mycket mindre kyrkligt, berättar Erik Bjeragen om Kristeligt Dagblad.

Det handlar om en ambitiös journalist, internationellt respekterad, som satte hela sin professionalitet på spel utan att ge efter en tum av sin kristna övertygelse.

Han delar åsikter. Han väcker beundran och irritation. Han gör en helt klart nyfiken.

Vände på skutan

Till syvende och sist visar det sig handla mycket om stapelvaran hundraprocentig närvaro. I Kristeligt Dagblads lätt nedgångna lokaliteter i hjärtat av Köpehamn möts jag av en avslappnad men samtidigt observant chefredaktör som nickar menande mot väggen med prisbelönta förstasidor och uppslag.

– Skrytväggen, konstaterar han med ett snett leende när vi passerar.

Men visst ligger det stolthet i bottnen.

Erik Bjeragers främsta merit är att han har lotsat fram något av ett tidningsunder i dansk presshistoria. I en djup ekonomisk kris år 1994 stirrade den ärevördiga dagstidningen Kristeligt Dagblad, som grundades 1896, tidningsdöden i vitögat.
Det var då Erik Bjerager steg in på arenan. En ny ekonomisk bas skapades i form av ett privatbolag, med Kristeligt Dagblads Fond, Det Berlingske Officin samt Chr. Augustinus Fabrikker som majoritetsägare och cirka 3 000 mindre aktieägare samt en ansenlig summa presstöd.

Tidningsundret som följde gav honom renommé och han sitter i dag med i styrelsen för chefredaktörernas internationella intresseorgan World Editor’s Forum.

Den redaktionella omdaningen var minst lika omfattande. Från att ha varit en utpräglad kyrklig tidning satsade tidningen hårt på tre honnörsord: Tro, etik och existens.

Under 2001–2006 var Kristeligt Dagblad den snabbast växande dagstidningen i Danmark, vid en tid när andras upplagor sjönk.

Trenden fortsatte 2008 och i dag ligger upplagan på kring 26 000 exemplar med cirka 116 000 läsare dagligen.

Ny kostym utan kyrkdamm

– Vi har väldigt olika läsare och tidningen har gått från att vara kyrklig till en tiding som fokuserar på det allmänmänskliga, med perspektiv på det existentiella, säger Bjerager.

Enligt honom har Kristeligt Dagblad fortfarande en klart kristen profil, precis som namnet säger.

– Men läsarna ökade när vi började definiera det kristna mycket mindre kyrkligt. Tidigare beskrev vi stort och detaljrikt de kyrkliga institutionerna. Nu går vi en annan väg.

Läs mera i Kyrkpressen 23/2010.

May Wikström



kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

Östnyland. Kyrkpressen har ställt tre frågor till Clas Abrahamsson om den utredning som domkapitlet i Borgå stift gjort kring församlingsstrukturen i Östra Nyland. 23.1.2017 kl. 15:36

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26