Fattigdomen på trappsteget

Ledare. Tiggaren utanför stora varuhuset böjer ansiktet mot gatan i samma vinkel som de enkla buketterna med liljekonvaljer intill. Knappast har hon en aning om vilken debatt hon väckt på hög politisk nivå. 10.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Men som Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty International i Finland påpekar låter hon oss se den europeiska fattigdomens ansikte. Det går inte längre att blunda, inte längre att förskjuta – för liksom andra EU-medborgare har hon rätt att röra sig fritt här.

Häromveckan samlades toppforskare från Finland och Sverige till ett omfattande fattigdomsseminarium på Hanaholmen. Fattigdomens ansikte och relativitet var ett återkommande samtalsämne bland dessa toppforskare. Här handlar det både om samhällssystem och om attityder. Det lyftes fram av forskaren Tapio Salonen från Linnéuniversitetet, själv son till finska föräldrar som sökt inkomstmöjligheter på andra sidan viken.
Salonen bekräftade att det finns uppfattningar om att fattigdomen är brutalare i Finland än i Sverige – och när svenska journalister halvt chockerade, halvt fascinerade åker över till brödköerna i Helsingfors återvänder de med ett foto på fattigdomen som det är svårt att hitta motsvarighet till i Sverige. För svenskar är det pinsamt, markant, alltför tydligt att se fattigdomen så. Samtidigt, påpekar Salonen, finns fattigdomen också i Sverige, men inte lika synligt. Den göms undan i bidragspolitik, i ensamförsörjarnas situation och i det faktum att närmare en tredjedel av en årskull svenskar besökt socialen för att få utkomststöd innan de fyllt 24.

Men brödkön var i själva verket protesten som slog fel, hävdar forskningsprofessor Heikki Hiilamo från Folkpensionsanstalten. I stället för att bli den akuta nödsignal som skulle väcka och förändra systemet, blev den själv ett system. Hans observation stöder forskarnas slutsats: nu behövs det ett annat fokus, som inte har tyngdpunkten på de individuella aspekterna utan på de strukturella.
Här biter forskarkollegerna tag i den stora utmaning som måste mötas, inte med kriminalpolitik utan med socialpolitik, en utmaning som omfattar former av fattigdom som vi inte hittills varit vana att se. I ett Europa med rörelsefrihet kan vi inte längre sätta standarden för hur fattiga människor vi vill ha på våra gator.

I sin predikan vid installationsgudstjänsten i söndags talade ärkebiskop Kari Mäkinen över liknelsen om den sjuke trashanken Lasaros utanför rikemannens hus, han som får leva på smulor medan mannen därinne lever det goda livet.
Lite senare, ur evighetsperspektiv betraktat, tar berättelsen rakt motsatt vändning. Ärkebiskop Mäkinen ser i berättelsen ett kraftigt moraliskt budskap som handlar om att det här husets gemensamma bord tillhör alla. Han påpekar att det är möjligt att smulor faller från det gemensamma bordet så länge som välståndet ökar, i form av bidrag, mediciner, vård eller utbildning. ”De är oumbärliga i denna nöd. Men kvar blir Lasaros ömmaste fråga: Ser man mig som en fullvärdig mänska vars liv är en helhet, minnen, känslor, inre glädjeämnen, egna drömmar och förhoppningar.”

Även om en allmosa i en pappersmugg på Mannerheimvägen inte avhjälper strukturell nöd, går det inte heller, att som vår statsminister föreslår, avskaffa problemet genom att knipa ihop plånboken.

Det är en fråga som ytterst handlar om människovärde, hennes – och vårt.

May Wikström



Mest läst

    kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

    festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

    SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

    konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

    SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

    SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

    diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

    LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

    NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

    kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

    UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

    KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

    profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

    OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

    fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

    Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

    METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

    SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

    Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

    NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

    Mest läst