En unik torsdagsgemenskap med drag

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen.
Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen.
3.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I dag stiger jag med tacksam ödmjukhet in på dess redaktion, väl medveten om att denna till synes självklarhet är alldeles unik: i Svenskfinland, i Finland, i Norden – i världen. Det är ofattbart att det bland en befolkningsgrupp på drygt 280 000 utkommer en tidning som varje vecka går till 113 000 hem. Kyrkpressen är en viktig del av den finlandssvenska identiteten, en bit av vardag och helg på svenska och det vill vi fortsätta vara.

Att du just nu håller tidningen i din hand har du med stor sannolikhet din församling att tacka för. I dag prenumererar en imponerande majoritet av stiftets församlingar på Kyrkpressen till sina medlemmar.
En rad finska församlingar med svensk minoritet har också funnit det viktigt att ge sina svenska medlemmar en kontaktlänk till sin kyrka på deras modersmål.

Kyrkpressen är ett viktigt fönster för de svenska medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den ger delaktighet och sammanhang till läsare som läsare, oberoende av hur flitigt de nöter kyrkbänkarna.
Kyrkpressen är en bekräftelse på ens tillhörighet och som sådan omvittnat betydelsefull för många. Därför är det också viktigt att Kyrkpressen korrekt och relevant speglar det som händer i kyrkan som helhet och i församlingarna, särskilt i Borgå stift. Det är juste mot såväl medlemmarna, som församlingarna, dess anställda och aktiva lekmän.

Men fönstret kan fungera också som en ventil och ett luftintag. Den friskheten mår kyrkan bra av.
Det är i sin säregna position som en tidning utan organisatoriska bindningar till stiftets eller kyrkans ledning som Kyrkpressen deklarerar sitt slitstarka: ”För ordets frihet och det Ord som frigör”. Här kommer journalistens hantverk och etiska regler in som den pelare tidningens redaktion professionellt alltjämt måste luta sig mot, i stiltje som i blåst.
Det som tål en öppen granskning och debatt är oftast av hållbart virke, så länge viljan inte enbart handlar om att riva ner och förstöra.  I den goda debatten och den goda växelverkan utkristalliserar sig kärnan i det som egentligen så att säga är meningen med föreningen. Det är när rösterna tystnat som det verkligen finns anledning att känna sig förtvivlad.
 Men ett allt viktigare kritiskt granskande uppdrag också för Kyrkpressen är att lyfta fram dem i vårt samhälle som idag faller igenom när takten och kraven ökar samtidigt som resurserna krymper.
Här sällar sig tidningen till andra seriösa medier, men med en uttalad kristen värdegrund i botten. Och återigen är det här som kärnan prövas, när tro ska styra handlande.

Sist men inte minst. Väl förankrad i kristen tro ska Kyrkpressen alltid rättframt ge utrymme åt att spegla det existentiella som möter varje människa. Det vill vi göra i olika former och journalistiska genrer.
I såväl papperstidningen som på nätet ska det vara naturligt för läsarna att möta människor som berättar om hur det svåra och det fantastiska de mött i livet berört dem djupt på de områden som är gemensamma för de flesta av oss vare sig det handlar om tro – eller tvivel.

I galleriet av dessa ansikten kommer Kyrkpressen varken nu eller i fortsättningen att väja för det som det hela handlar om, mötet med det ansikte som synliggör Gud själv. Jesus från Nasaret, Kristus.

May Wikström



Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00