Mångfasetterad tystnadsplikt

Teologi. Ifall tystnadsplikten i samband med själavård och bikt begränsas kan konsekvenserna bli betydligt mer omfattande än vad man skulle tro, skriver Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 27.5.2010 kl. 00:00

Sofia Jernström

I den diskussion som följt på uppdagade fall av pedofili förekommer både goda synpunkter och mindre genomtänkta sådana. En del bygger på felaktiga tolkningar, andra på ensidighet.

Jag noterar detta, men har inte för avsikt att här redogöra för fakta i fråga om tystnadsplikt för kyrkligt anställda. I stället vill jag lyfta fram vissa undanskymda frågeställningar som visserligen utgår från kyrkans/kyrkors själavårdspraxis, men som berör enskilda individer och som jag anser har betydelse även för samhällets välmående i ett långsiktigt perspektiv.

Den absoluta tystnadsplikten är unik för kyrkan och bygger på en mycket gammal tradition. Ofta nämns bikten i detta sammanhang, men också ett samtal som klassificeras som själavårdande samtal berörs av samma regler. Den tystnadsplikten har nu blivit ifrågasatt. Vad betyder detta för enskilda individer, och i förlängningen för den sociala gemenskapen i vårt samhälle?
Styrs inte av bestämda regler
Först vill jag problematisera frågan om bikt. Det finns en institutionaliserad form av bikt, som består av individens bekännelse och en därpå följande avlösning som teologiskt sett innebär ”Guds förlåtelse” och som kan upplevas som en befriande kraft i individens liv. Förlåtelsen återupprättar det brutna i människans gudsrelation, men en sådan tolkning innebär inte att mellanmänskliga konflikter sopas under mattan och att individen fråntas ansvar i sina medmänskliga relationer.

Nu kan emellertid bikten också ta sig andra uttryck än genom en färdigt formulerad modell för biktsamtal.  När människor berättat om sina upplevelser av bikt har det visat sig att ett samtal i den atmosfär som avlösningen ger uttryck för, låt mig kalla det en ”nådens atmosfär”, i själva verket har fungerat som bikt.

Ett själavårdssamtal styrs inte av bestämda regler, det kan utformas allt efter den hjälpsökandes frågor och behov. Själavårdaren kan därför inte förutse vilka frågor som aktualiseras om samtalet är gott och förtroendefullt. Det kan till exempel övergå i bekännelse av skuld och avlösning, men det kan också utan speciella formuleringar återge individen en sådan tillit till Gud som ger henne mod att möta livets realiteter.
Rum att hantera
det svåra
I pedofilidiskussionen betraktas problemen oftast utifrån kategorier som brott och straff, rätt och fel, hjälp att erkänna och ta ansvar med flera. Det sättet att diskutera döljer andra, viktiga frågor. Hur kommer en person fram till att erkänna sitt brott eller sin skuld så att den av kyrka och samhälle önskade förändringen sker?

Det är känt att människor inte förändrar sina ståndpunkter i en hast. Även om jag vet att min gamla livshållning inte är väl fungerande måste jag först ana ett nytt och bättre förhållningssätt för att sedan kunna ta till mig detta och öppna för förändring. Här behöver människan ett slags gränsområde, där den gamla livsberättelsen lever kvar samtidigt som hon tar till sig den nya. I detta gränsområde finns ambivalenta tankar och känslor som är helt naturliga i förändringsprocessen. Det är i detta gränsland själavårdssamtalet kan ge ett rum att hantera det svåra. Själavårdaren blir den samtalspartner med vilken det omöjliga får utsägas, nya tankar prövas, känslor ges utlopp för utan att de skadar andra. Tystnadsplikten ger individen det rum hon behöver tills hon är mogen att gå vidare på förändringens väg.
Gränsområde behövs
I den aktuella situationen kan såväl offret som förövaren vara den som behöver ett gränsområde för att förbereda sig för förändring. För vardera kommer livssituationen att förändras på ett anmärkningsvärt sätt om eller när det skedda blir känt. I många fall har personens hela liv styrts utifrån de upplevelser som en händelse i det förflutna medfört. Samtidigt förändras individens relationer till andra människor. Individens uppgörelse leder till att också familjens och närståendes livssituation påverkas.  Även för dem kan det krävas tid att bearbeta den nya situationen och acceptera den.

Jag frågar: om nu individen behöver hjälp på vägen till förändring, men vet att samtalspartnern kan anmäla brott, vart ska man då vända sig? Vem ska då stå tillsammans med de utsatta och svaga i nöden? Och jag menar att såväl offer som förövare är ”de svaga”. En utveckling i den riktningen att tystnadsplikten begränsas får betydligt mera omfattande konsekvenser än det vid en första anblick kan te sig. En sådan utveckling får teologiska konsekvenser för föreställningar om Gud och för synen på mänsklig existens. Men den får också konsekvenser för samhället, om inte någon kan erbjuda det tillfälliga gränsland för ambivalens som hör till växande och förändring. Det här diskussionsinlägget kan ses som en teologisk och själavårdsmässig belysning av undanskymda synpunkter, men det kan också ses som en påminnelse om det mänskliga livets sårbarhet och som en talan för de utsatta som är ensamma i sin nöd.

Bernice Sundkvist är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi.


Bernice Sundkvist



Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37