"Befriad ur återvändsgränden"

Kyrka. Biskop Björn Vikström uppmanar Borgå stift att den här påsken och  våren uppmuntra varandra att trotsigt möta nya utmaningar och frimodigt följa hoppets väg.  
4.4.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

Delaktig av hopp

Det finns situationer i livet, då vi helt enkelt inte vet hur vi skall komma vidare. Orsakerna kan variera: det kan vara en anhörig som insjuknat, arbetslöshet, ekonomiska bekymmer eller slitningar inom familjen eller släkten. 

Problemen som vi kämpar med behöver inte vara nya, men då vi råkar i kris har situationen på något sätt sprungit oss ur händerna. Vi känner att vi har förlorat kontrollen. De lösningsmodeller som vi tidigare har lärt oss fungerar inte längre, och vi känner oss både hjälplösa och kraftlösa. Till råga på allt kanske vi drabbas av skuldkänslor: jag borde ju klara av det här; jag borde ju vara stark både för min egen skull och för mina närmastes.
 
Ur en sådan kris klarar vi oss inte på egen hand. Vi behöver andra människors hjälp. Vi behöver någon som lyssnar och som går bredvid oss en liten bit på vägen. När vi människor på det här sättet hjälper varandra fungerar vi som Guds medhjälpare. När medmänsklighet förverkligas blir påskens budskap synligt, också fastän vi sällan medvetet tänker på det. Påsken berättar ju om befrielse ur en återvändsgränd. Döden innebär slutet på våra egna möjligheter, men Jesus öppnade nya dörrar med Guds hjälp.
 
Då vi under stilla veckan lyssnar till texterna som berättar om Jesu lidande vet vi redan hur det kommer att sluta. Vi sitter så att säga med facit i hand. För Jesus var det lyckade slutet inte någon självklarhet. Gud blev människa i Jesus, och just som människa kämpade Jesus med både tvivel och ångest. I denna sin mänskliga svaghet kommer han oss allra närmast. I Getsemane bad han så enträget att svettdropparna föll tunga som blod, och ännu på korset utbrast han: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”
 
Jesus hade inte något skyddsnät. Vi kan inte förstå, vilken stor risk Gud tog då Jesus offrade sig själv för vår skull. Men Bibeln betygar, att Gud gjorde det av kärlek till oss. ”Så älskade Gud världen, att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16)
 
När Jesus steg ut ur graven öppnade han en väg också för oss. Han kallar oss att följa efter. Den vägen kan leda oss ned i dödsskuggans dal flera gånger under vårt liv, men den slutar aldrig där. Påskens uppståndelsebudskap berättar om en vandring genom mörker till ljus, genom hopplöshet till hopp, och genom död till liv. Det här hoppfulla mönstret kan upprepa sig på olika sätt under livets gång.
 
Låt oss den här påsken och den här våren uppmuntra varandra att trotsigt möta nya utmaningar och frimodigt följa hoppets väg. När vi gör det förverkligar vi Guds goda vilja och samtidigt får vi se en skymt av Guds rikes ankomst.
 
Här var mellan ljuset och mörkret en strid,
dock segrade ljuset till evig tid.
Nedstörtad är döden och tron står opp
bland jordiska öden med himmelskt hopp.
Ni sörjande kvinnor, vem söker ni här?
Den levande ej bland de döda är.
Uppstånden är Jesus. Halleluja.  (Psb 98:2)

 
Björn Vikström, biskop i Borgå

Björn Vikström



ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26