Nätkamp om själarna

Ledare. För drygt sex år sedan, närmare bestämt i november 2003, lanserade fritänkarna i Tammerfors nätsidan www.eroakirkosta.fi.
14.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Den primära avsikten var – och är – att göra det så lätt som möjligt för medlemmar i kyrkan att bli före detta medlemmar, alltså att skriva ut sig ur kyrkan.
Möjligheten att göra det bland annat elektroniskt öppnades i och med den nya religionsfrihetslagen, som inte längre förutsatte att utskrivningen skedde med ett personligt besök på antingen kyrkoherdeämbetet eller magistraten.

Oberoende av hur man ställer sig till avsikten och målet med fritänkarnas nätsida råder det ingen tvekan om att sidan har varit framgångsrik. Första året valde 3,7 procent av dem som trädde ut ur kyrkan att göra det via den aktuella sidan. År 2009 var andelen uppe i hela 90 procent.
I vilken utsträckning sidan som sådan bidragit till det kraftigt ökade utträdet under 2000-talet är svårt att bestämt säga. Det torde vara klart att den spelat åtminstone en viss roll.

För ett drygt halvt år sedan reagerade evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genom att lansera nätsidan www.blimedlemikyrkan.fi, på finska www.liitykirkkkoon.fi.
En intressant fråga är i vilken utsträckning den satsningen har lett till de preliminära siffror som Befolkningsregistercentralen presenterat om den kyrkliga in- och utskrivningen för 2009. Siffror som visar att fler medlemmar än någonsin tidigare anslöt sig till kyrkan och att antalet personer som skrev ut sig ur kyrkan har sjunkit kraftigt.

Grundförklaringen till de positiva siffrorna kan och måste, som kommentarerna på nyhetsplats i den här tidningen visar, sökas på olika håll. Försöker man hitta en gemensam nämnare förefaller den vara vilken betydelse kyrkan har för den enskilda individen. Med andra ord om medlemskapet ger något.
Vad detta något är kan variera. Tidsbundna orsaker är sådana som har med kyrkliga förrättningar att göra: dop, vigslar, begravningar och sist, men absolut inte minst, skriftskolan. Mera allmänna orsaker förefaller vara sådant som har med kyrkans diakonala och andra samhällsrelaterade insatser att göra.

Även om tekniken för in- och utskrivning självfallet inte är avgörande tyder dock mycket på att den elektroniska inskrivningsmöjligheten kan ha spelat en till och med ganska stor roll i den för kyrkan positiva och för fritänkarna negativa utvecklingen.
Det är inte endast möjligheten att lätt skriva ut sig som leder till resultat. Det gör också möjligheten att lätt skriva in sig. Det här är på många sätt glädjande. Bland annat därför att det visar att tröskeln att återvända till kyrkan inte med nödvändighet är omöjlig att göra lägre. En nätsida för inskrivning är ett sätt att göra det. Nu gäller det att så fördomsfritt som möjligt hitta så många andra sätt som möjligt.

Målet för fritänkarna i Tammerfors var alltså att med hjälp av den aktuella nätsidan minska antalet finländare som hör till kyrkan. Ett minimalt antal medlemmar är målet för deras nätkamp om själarna.
Målet för kyrkans satsning måste vara ett annat än ett maximalt antal medlemmar. Alltså något annat än motsatsen till fritänkarnas mål. Målet måste vara att nå ut med det kristna budskapet. Det målet är oberoende av var kampen om själarna förs och oberoende av antalet medlemmar.
För kyrkan kan antalet medlemmar över huvud taget inte vara ett mål i sig. Däremot nog en möjlighet att bättre nå ut med budskapet. Därför är antalet medlemmar viktigt.

Stig Kankkonen



på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58