En tidning i Ordets tjänst

Ledare. Fredagen 9.1.1970 utkom det första numret av Kyrkpressen. Alltså för 40 år sedan. 7.1.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Dåvarande biskopen i Borgå stift Karl-Erik Forssell hoppades i sin hälsning att tidningen skulle bli en röst från Guds värld. Hans förhoppning var att tidningen skulle bli en klar röst ”som redigt talar om tidsläget, berättar om nöd och problem, men också en klok röst, som talar om våra uppgifter, vårt ansvar, våra möjligheter att hjälpa”.Mest av allt hoppas biskopen att ”den skulle bli en varm röst … eftersom den skall bära Kristi kärlek till oss”. Detta var mera än ett biskopligt önskemål. Enligt biskop Forssell var detta ett måste.

Biskopens tankar fanns på första sidan under rubriken ”KYRKPRESSEN – en ny röst”. På sista sidan berättade dryga dussinet kyrkoherdar varför deras församlingar hade gått in för att prenumerera på den nya tidningen.
Det gemensamma budskapet för alla formulerade Kasköherden Karl-Erik Borg så här: ”Ett effektivt sätt att göra ’hembesök’ i varje hem”.

Den tanken tog också huvudredaktör Bror Borgar fasta på i sin presentation av tidningen. Han skrev bland annat att ”en av Kyrkpressens huvuduppgifter är att vara ett medium för evangelisation, d.v.s. att föra mera utanför stående grupper bland församlingarnas medlemmar i närmare kontakt med evangeliet och kyrkan”.

De tankar och förväntningar som var aktuella då Kyrkpressen grundades är det bara att säga ja och amen till också Anno Domini 2010. Det gör vi bland annat genom att arbeta med mottot ”För ordets frihet och det Ord som frigör”.
Första delen av mottot – För ordets frihet – signalerar att Kyrkpressen är en journalistisk produkt som produceras enligt journalistiska principer och god journalistisk sed. Uppgiften är till denna del att ge läsarna korrekt och betydelsefull information och på så sätt hjälpa dem att orientera sig i sin verklighet.
Andra delen – för det Ord som frigör – förpliktar tidningen att fylla sin missionsuppgift. Att föra ut budskapet om Guds kärlek till oss människor och om Hans frälsningsgärning i Jesus Kristus.

Utmaningarna för en kristen och kyrklig tidning som Kyrkpressen är många.
Till de stora utmaningarna hör att vara en trovärdig kristen röst i samhällsdebatten. Också då trovärdigheten förutsätter konstruktiv kritik och seglats i motvind.
Trovärdigheten kan bevaras endast och enbart om tidningen lever upp till sitt motto. Tidningen måste leva upp till de allmänna journalistiska idealen och följa journalistisk etik. Men för en kristen tidning är detta inte tillräckligt. Tidningen må vara hur journalistiskt fullödig som helst, men förmedlar den inte det budskap den är satt att förmedla har den mist sitt existensberättigande.
Det är budskapet om Ordet som frigör.

Det som de modiga och trosvissa pionjärerna bakom Kyrkpressen satte igång resulterade i ett projekt som med fog kan kallas unikt: en tidning som når ut till praktiskt taget alla församlingsmedlemmar i Borgå stift.
Detta har förutsatt två saker. För det första välsignelse och för det andra församlingarnas massprenumerationer. Det första får vi tacka Gud för. Det andra tackar vi församlingarnas beslutsfattare för.
Ett tredje element är förstås att tidningen upplevs som läsvärd och därmed prisvärd. Att den är det tyder positiva läsarundersökningar och fortsatta massprenumerationer på, men en kvalitetsbedömning undandrar sig oss som gör tidningen.

Vi försöker för vår del göra en så bra tidning som möjligt. Och det inte endast under det jubileumsår som vi nu i Jesu namn har gått in i.

Stig Kankkonen



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22