Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Världen. Påven saligförklarade på söndagen 498 katoliker som avrättades under spanska inbördeskriget, uppger BBC.  Aldrig tidigare har så många personer samtidigt saligförklarats. 31.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift har tagit emot en klagan mot kaplan Halvar Sandell och undersöker nu om den är befogad eller inte. Mycket mera än så vill varken domkapitlet eller Sandell säga. 31.10.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. OK, här är problemet: Jag skulle gärna gå i kyrkan. Jag vill så gärna uppleva gudstjänsten ur ett barns perspektiv igen, förundras över det hemlighetsfulla och insupa allt det vackra. 31.10.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 44/2007 Frankrikes president Nicolas Sarkozy har presenterat idén om de visas grupp för EU. Tanken är att gruppen skall bestå av veteranpolitiker, näringslivstoppar och vetenskapsmän. Gruppen skall fundera på unionens framtid. 31.10.2007 kl. 00:00

Teologi. I morgon fredag håller tre färska professorer vid Åbo Akademis teologiska fakultet sina installationsföreläsningar. Dekanus Ingvar Dahlbacka är nöjd, alla professurer är nu ordinarie besatta. Fakulteten går på alla sina cylindrar. 30.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. De evangelisk-lutherska församlingarna får i år nästan sex procent mera skatteintäkter än året innan, och trenden ser ut att hålla i sig åtminstone till år 2008. 30.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Författaren och professorn i religionspsykologi Owe Wikström, Uppsala, tilldelas årets C S Lewispris. 30.10.2007 kl. 08:53

Världen. Basilios Georges Casmoussa, ärkebiskop för den syrisk-katolska kyrkan i Mosul, vädjar till alla kristna i världen att utöva påtryckning på politiker till förmån för de kristna i Irak. 30.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Munk Serafims bok med temat frihet har blivit vald till årets kristna bok. 29.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fontana Medias förlagsredaktion har tillsammans med Kyrkpressen utarbetat en ny finlandssvensk kyrklig kalender.   29.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet har beviljat 10.000 euro för bistånd till dem som lider av hunger i Mauretanien. 29.10.2007 kl. 00:00

Världen. Barn ber ofta för att andra barn ska ha det bra och de är överlag mycket osjälviska i sina böneämnen. Det konstaterar Betina Vejegård, barn- och ungdomsmedarbetare vid Avedøre kyrka i Danmark. 28.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tjugoförsta söndagen efter pingst, tjugotredje söndagen efter pingst. Det är länge sedan pingst, ändå räknas söndagarna ännu sent på hösten från pingsten. Varför hittar man inte på egna namn för varje söndag? 28.10.2007 kl. 00:00

Världen. För ett år sedan skickade den engelske biskopen David Gillett ett brev till de stora affärskedjorna i England. Han uppmanade dem att utöka sitt Halloween-utbud med positivare produkter för barn. Många har nappat på idén och en undersökning visar att nästan 40 procent av britterna är på samma linje. 27.10.2007 kl. 00:00

Kultur. John Allens biografi över ärkebiskop emeritus Desmond Tutu ger återblickar på Sydafrikas apartheidhistoria. 27.10.2007 kl. 00:00

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16

frsta hjlp. De lär sig rädda liv - till takten av Bee Gees hitlåt Stayin’ Alive. 20.4.2016 kl. 07:00

understd. Förbundet Kyrkans Ungdom (KU) fick 11 000 euro när Kyrkostyrelsens plenum delade ut understöd till kyrkliga organisationer. 19.4.2016 kl. 15:39

lediga tjnster. Däremot ville fyra bli stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet i Borgå, och en kyrkoherde i Sjundeå. 18.4.2016 kl. 15:45