Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Kyrka. Vem som helst får inte när som helst jobba i församlingens kök. 4.10.2008 kl. 00:00

Världen. I Storbritannien har Church of England tagit fram en särskild bön för människor som har drabbats av finanskrisen. 3.10.2008 kl. 00:00

Världen. En församling i Glasgow vill uppföra en kyrkobyggnad av bland annat gamla läskburkar och bildäck. 3.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Prosten Liisa Tuovinen friades av Esbo domkapitel från misstankarna att hon brutit mot kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans tradition i samband med ett bröllop mellan två kvinnor.   3.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finlands lutherska kyrka förbereder som bäst en ekumenisk strategi. Ett förslag finns på kyrkostyrelsens webbsidor där vem som helst kan gå in och kommentera, senast den femte oktober. 3.10.2008 kl. 00:00

Människa. De 22 senaste åren har Peter Gustavson varit studentpräst för tre universitet i Åbo. Han har sett reform följa på reform, tempot skruvas upp. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. I den första omgången i biskopsvalet i S:t Michels stift samlade ecklesiastikrådet Seppo Häkkinen och fältbiskop Hannu Niskanen flest röster. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den pågående terminen kan bli den sista för Klemetskog kyrkosångare. Kören har brist på speciellt manliga sångare, men hotas också av Tusby församlings omstrukturering av musikarbetet. 2.10.2008 kl. 00:00

Ledare. Den oftast ställda frågan efter den obegripliga tragiken i Kauhajoki har varit ”hur kunde detta ske” och ett annat ofta använt ord är ”igen”. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. I och med domkapitlets beslut om tio fullmakter och två förordnanden har de två nya församlingarna i Helsingfors, Johannes och Petrus, fått kaplaner, kantorer och tf kyrkoherdar. Ordinarie kyrkoherde väljs senare. 1.10.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan investerar 7 procent av sin värdepappersportfölj i fonden Generation Investment Management (GIM). Fonden startades för fyra år sedan av tidigare presidentkandidaten Al Gore. 1.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Riksdagen har godkänt lagförändringen som sänker rösträttsåldern i församlingsval från aderton till sexton år. 1.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det protokoll som fördes över Esbo domkapitels behandling av Liisa Tuovinens agerande i samband med ett bröllop för två lesbiska kvinnor kan läsas i sin helhet här, liksom också lagfarne assessor Pekka Leinos avvikande mening. 1.10.2008 kl. 00:00

Kultur. Journalisten och teologen Olav S. Melin lämnar chefredaktörsposten för den kyrkliga tidningen Kotimaa. 1.10.2008 kl. 00:00

Världen. En startpeng och en femdagarskurs i att driva ett företag. Kan det räcka för att förändra någons liv? 1.10.2008 kl. 00:00

arbetsutmattning. Från glädje och energi till cynism och glädjelöshet. Så gick det när Nina Nores-Syvänen drabbades av arbetsutmattning. 24.8.2017 kl. 14:03

ärkebiskop. De sittande biskoparna överväger som bäst om de vill ge sig in i ärkebiskopsvalet eller inte. 23.8.2017 kl. 15:20

Borgå stift. Kyrkoherde Stina Lindgård har återtagit sin ansökan till notarietjänsten i Borgå stift. 22.8.2017 kl. 12:38

Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47