Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Kyrka. – Det verkar finnas en stor vilja till nytänkande i den nya församlingen, kommenterar Tomas Ray arbetet med att sammanslå Södra och Norra svenska med Tomas församling i Helsingfors. 15.10.2008 kl. 00:00

Kultur. – Hela kyrkan sjunger gospel ger unga en möjlighet att uppträda med sång och musik för unga och ungdomligt sinnade, säger ungdomsarbetsledaren Lella Lindström. 15.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Halvar Sandell begick enligt polisen inget brott när han visade bildprogrammet om abort för skriftskoleverna på Markus församlings skriftskolläger i somras. 15.10.2008 kl. 00:00

Kultur. Filmfestivalen Exist i Vasa bjöd på tankeväckande filmer men lockade få deltagare. Temat var Den goda filmen. 14.10.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerforsförsamlingarna har öppnat en sajt med information om både utträde ur och inträde i kyrkan. 14.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kontraktsprost Pekka Huokuna har valts till årets präst. 14.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma ber att präster ska låta bli att välsigna par av samma kön tills kyrkans offentliga ståndpunkt i frågan är klar. 14.10.2008 kl. 00:00

Världen. Rysslands ortodoxa kyrka deltar inte längre i Konferensen för europeiska kyrkor (KEK). 13.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. En klagan över fallet Liisa Tuovinen och domkapitlets beslut i ärendet har inlämnats. 13.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Söndagsskolan har låg status i många församlingar, men här i Pedersöre prosteri värderar vi den högt, säger lektor Gun-Maj Näse, värd för nordisk söndagsskolkonferens vid Pörkenäs lägergård. 13.10.2008 kl. 00:00

Samhälle. Finland bör satsa på kunnande i fredsarbete. Det säger Antti Pentikäinen, direktor för Kyrkans Utlandshjälp, som kommentar till att president Martti Ahtisaari fick Nobels fredspris. 13.10.2008 kl. 00:00

Världen. Under veckan som gått har Bibeln lästs från pärm till pärm av 1 200 personer. Uppläsningen har sänts direkt i italiensk tv. 12.10.2008 kl. 00:00

Kultur. Artisten Carola vill på nytt hålla en julkonsert i Österbotten. Var är oklart, då arrangörer och församlingar är oense om fördelningen av biljettintäkter. 11.10.2008 kl. 00:00

Teologi. Ordet ängel kommer från grekiskans ”angelos” och betyder budbärare. Änglarna är Guds sändebud, men särskilt i början av Gamla testamentet är det ofta Gud själv som kommer till människan i änglagestalt. 11.10.2008 kl. 00:00

Kultur. Den lutherska kyrkan deltar på Bröllops- och kärleksmässan som ordnas i Helsingfors mässcentrum i helgen. 10.10.2008 kl. 00:00

sorg. Det hjälper att vara tacksam, säger Patrik Hagman, som skrivit en bok om sitt livs stora förluster. 7.9.2017 kl. 10:37

vigselrätt. Kyrkan borde inte avstå från vigselrätten, är resultatet i den utredning som överräcktes till biskopsmötet på onsdagen. Istället föreslår professor Eila Helander en kompromiss där anhängare av både sidor kan verka i samma kyrka. 6.9.2017 kl. 15:13

sorg. Så länge hon har åhörare berättar hon om honom. – Är jag ensam så skriver jag, säger Eva Hietanen. 31.8.2017 kl. 09:52

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

val. Många har uttryckt sin besvikelse över det saknas kvinnliga biskopar i Finland. Nu ställer prästen och forskaren Heli Inkinen upp i ärkebiskopsvalet. 29.8.2017 kl. 15:22