Kyrkans röst är kanske inte alltid kyrkans

Ledare. En mycket ovanlig diskussion har de senaste veckorna förts i offentligheten om kyrkans inställning till vigsel av samkönade par. 17.12.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det som gör diskussionen så intressant är att den visserligen indirekt men ändå i hög grad kommit att fokusera dels på frågan vem som kan tala med kyrkan röst, dels på frågan hur pålitlig eller trovärdig den rösten är.

Konkret är det fråga om i vems namn Esbobiskopen Mikko Heikka egentligen har talat då han i offentligheten (Helsingin Sanomat 28.11) hävdade att det finns teologiska grunder för välsignelse av partnerskap.

Alternativen är tillräckligt många för att det ska bli förbryllande.

Till sin tjänsteställning är Mikko Heikka alltså biskop i Esbo stift. Därmed hör det till hans viktigaste uppgifter att slå vakt om Ordets renhet och om kyrkans enhet.

Som biskop är Heikka en del av biskopskollegiet, som kan sägas ha ett kollektivt ansvar för allt det som varje en biskop har ett personligt ansvar för. Det är tillsammans som biskoparna tar ställning i frågor som är centrala för kyrkans lära och bekännelse.

Utöver detta har biskop Heikka varit ordförande bland annat för den arbetsgrupp som av biskopsmötet haft i uppdrag att kartlägga och utreda argumenteringen gällande den aktuella frågan om kyrkan och registrerat partnerskap. Detta med beaktande av teologiska, juridiska och ekumeniska aspekter.

Mot denna bakgrund ter det sig omöjligt att någon, inte ens biskop Mikko Heikka själv, kan se det aktuella inlägget i HS som ett medborgarinlägg.

Han är inte mannen på gatan. Hans inlägg görs ur en auktoritetsposition och tillmäts därför automatiskt speciell betydelse och tyngd. Hans uppgift är ju som sagt att slå vakt om Ordets renhet och kyrkans enhet. Hans röst förutsätts på ett allmänt plan vara kyrkans röst.

Att det är så framgår bland annat av att Heikkas inlägg ledde till något så ovanligt som att en annan biskop, Tammerforsbiskopen emeritus Juha Pihkala, offentligt (Helsingin Sanomat 1.12) tog avstånd från Heikkas slutsatser.

Pihkala understryker att arbetsgruppen, där han satt med, inte har kommit fram till att det finns teologisk grund för ett kyrkligt formulär för välsignelse av samkönade par. Pihkala tar också avstånd från tolkningen att arbetsgruppen hade varit beredd att införa ett formulär för välsignelse av samkönade par om oenigheten i kyrkan denna fråga inte varit så stor.

Pihkalas kritik av Heikkas slutsatser accentueras av att Miikka Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitets teologiska fakultet, underkänner Heikkas teologiska argumentering.

I den mån den över huvud taget förekommer alltså. Ruokanens bedömning är också här besk (HS 5.1.). Både i fråga om kvantitet och om kvalitet.

Kritik av samma slag framfördes också av docent Sammeli Juntunen och teologie doktor Katja Juntunen (HS 1.12).

Vems röst var det alltså Helsingin Sanomats läsare hörde då Mikko Heikka uttalade sig?

Frågan kan kanske också ställas på ett annat sätt: vem ansåg biskop Heikka att han representerade eller hade mandat att representera?

Frågan är principiellt mycket viktig med tanke inte enbart på det nu aktuella fallet utan rent allmänt. I stora, viktiga frågor där kyrkans enhet och/eller Ordets renhet är ett centralt element kan det inte få vara så att den som tar för sig av offentligheten blir den som upplevs tala med kyrkans röst.

Då kan det bli så att kyrkans röst inte alltid är kyrkans röst. Det tål inte kyrkans trovärdighet.

Stig Kankkonen



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36