Socialetisk uppdatering behövs

Ledare. I mars för tio år sedan publicerade biskoparna ett gemensamt uttalande under rubriken ”Att dela med sig av det goda”. 19.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Ställningstagandet, som är ett dokument på 47 sidor, inleds med konstaterandet:

”Som biskopar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har vi i våra inbördes överläggningar ofta kommit in på frågan vad som är det finländska välfärdssamhällets värdegrund. Vi har också ställt frågan var välfärdssamhället har sina utmaningar och utmanare.”

Biskoparna fortsätter lite senare:

”Vi vill försvara vårt eget välfärdssamhälle också under de förändringar som nu är på gång och samtidigt peka på de förändringar som den nya situationen kräver.”

Trots att det socialetiska uttalandet alltså har ett decennium på nacken är det till många delar aktuellt. Det visar bland annat följande verklighetsbeskrivning:

”Vi lever i en tid när man kan göra så mycket men när man inte vet vad man skall ställa upp som målsättning. Det är så mycket som inte längre tycks vara under människans kontroll. Ena dagen överhettas ekonomin i samhället och kurvorna på aktiebörsen pekar brant uppåt. Andra dagen går ett stort investeringsbolag på andra sidan jordklotet omkull och de ekonomiska prognoserna vänds brant nedåt. De globala förändringarna har en omedelbar effekt i den enskilda människans liv. Rådlösheten och osäkerheten breder ut sig. Många frågar sig var man skall finna ett fäste för sitt liv och var man skall finna stöd.”

Det är så sant som det är sagt – också i dag. Ändå finns det orsak att efterlysa en uppdatering av biskoparnas och därmed kyrkans socialetiska tankar här och nu.

En orsak är att sex av de nio biskopar som undertecknade ”Att dela med sig av det goda” har gått i pension. Det skulle vara viktigt för olika samhällsaktörer att få veta hur de som nu är ämbetsaktiva ser på de socialetiska utmaningarna.

En annan är förstås att världen förändrats en hel del under de senaste tio åren och att vi redan nu vet att den kommer att förändras mer eller mindre radikalt de kommande åren. Det är nu biskoparna och kyrkan borde göra en summering av det som skett och åtminstone försöka skissera etiskt försvarbara vägar framåt.

Ett tungt vägande argument för en uppdatering är också det faktum att vårt samhälle i dag ser ut som det ser ut. Här talar statistiken sitt tydliga språk. Den som har det bra och kan göra sin röst hörd får det bättre medan den som är svag och utan röst får det sämre. Det har bland annat lett till att barn och åldringar lätt kommer i kläm då samhället sparar samt att social utslagning och arbetslöshet börjat gå i arv.

Det man alltså kan säga är att biskoparnas socialetiska tankar inte haft önskad genomslagskraft. Då kan biskoparna knappast heller hänvisa till att de redan sagt sitt. Får man inte budskapet att gå hem med en gång bör det upprepas. Och upprepas. Och upprepas.

Den taktiken känner också Bibeln mycket väl till.


För kyrkans del är arbetet med att försvara dem som är mer eller mindre försvarslösa och också medellösa inte en verksamhet bland andra verksamheter.

För kyrkan är det fråga om att det kristna kärleksbudskapet ska omsättas i praktiken. Som biskop emeritus Gustav Björkstrand har uttryckt det i olika sammanhang: en kyrka som predikar kärlek men inte omsätter den i praktiken är inte trovärdig.


Kyrkan och församlingarna tar sitt sociala ansvar först och främst i och med sina diakonala insatser. Dem får kyrkan också allmänt tack för. Nu skulle det gälla att komma åt orsakerna och inte enbart fokusera på följderna. Det skulle med andra ord gälla att påverka samhällsutvecklingen så att orsakerna till de problem som kräver sociala insatser minimeras. Mindre kan kyrkan inte nöja sig med.

Därför är det hög tid för en uppdatering av biskoparnas och kyrkans socialetiska ställningstagande.


Reaktionerna på biskoparnas ställningstagande år 1999 visade att det inte gick obemärkt förbi. Tvärtom. Reaktionerna var många, en del häftiga, andra mindre häftiga.

I kretsar som upplevde att kritiken kanske var riktad mot dem anklagades biskoparna för att ha gått in på främmande mark och blandat sig i sådant som de inte har kompetens att uttala sig om. I kretsar som upplevde ställningstagandet som ett stöd för egna politiska målsättningar applåderades biskoparna för mod och framsynthet.

Det viktiga är att biskoparna och kyrkan åtminstone inte låter sig avskräckas av erfarenheterna från 1999. Varken av rädslan för att få besk kritik eller av rädslan för att göras till reklaminslag för politiska mål.

Stig Kankkonen



FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17