Den ekonomiska nedgången påverkar också kyrkans begravningsverksamhet noterar FNB/HBL. De krympande inkomsterna från samfundsskatten har lett till att kyrkan tvingas använda medel från kyrkoskatten för att finansiera begravningsverksamheten. Situationen har bland annat lett till att församlingarna tvingats skjuta upp byggprojekt.
– Skillnaden mellan kostnaderna från begravningsverksamheten och de andelar av samfundsskatteinkomsterna som är menade för verksamheten blir i år minst tio miljoner euro, sade kyrkorådet Leena Rantanen.
Den evangelisklutherska kyrkans andel av hela samfundsskatten har varit cirka 2,5 procent. I fjol var den 122 miljoner euro. Pengarna går förutom begravningsverksamheten åt till två andra samhällsuppgifter, det vill säga att upprätthålla kyrkböckerna och sköta kulturhistoriskt värdefulla byggnader.I fjol började oroande tecken att märkas i kyrkans ekonomi.
Rantanen säger att verksamhetsutgifterna då började stiga klart mer än skatteinkomsterna.
– Personalutgifterna var kring 70 procent av kyrkoskattinkomsterna. Situationen i de olika församlingarna växlade klart i fjol. Rantanen säger att man inte entydigt kan säga att små församlingar klarar sig illa medan det går bra för de stora.
– Om en liten församling till exempel ligger bredvid ett stort tillväxtcentrum så kan den må bra, konstaterar hon. Församlingarna genomgår som bäst en omfattande strukturomvandling. Tiotals församlingar planerar i dag församlingssammanslagningar eller utökat samarbete. I början av året fanns det 466 församlingar i Finland.
