Som smulor från ett bord

Ledare.

Statistisk årsbok för kyrkan 2008 publicerades nyligen. På en av de första sidorna i den närmare 250-sidiga luntan finns en karta över stiften i Finland enligt kommungränserna.

Kartan talar sitt tydliga språk: de åtta finska stiften täcker större och mindre enhetliga geografiska områden. Från mastodonten Uleåborg till de geografiskt jämförelsevis små Esbo och Helsingfors stift.

22.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det enda undantaget från den geografiska helhetsharmonin utgörs av Borgå stift. Det ser ut som spridda smulor från ett bord.

Ändå ger också den här kartan en allt för enhetlig bild av verkligheten i och för det svenska stiftet. Faktum är att många av de ljusbruna fläckar och prickar som utgör stiftets geografi skulle vara av annan färg om kartan hade färgats på basen av samfälligheternas stiftstillhörighet.

Då hade det inte funnits mycket ljusbrunt kvar. Detta på grund av att allt fler av det svenska stiftets församlingar ingår i samfälligheter som hör till finska stift.

Senaste stiftsfullmäktige hölls i Tammerfors, som är ett konkret om också ett extremt exempel på en svenskspråkig församling i en finskspråkig samfällighet.

Församlingen är också ett ypperligt exempel på en svensk församling som kunde växa om den nuvarande kopplingen mellan församlings- och kommungränser kunde luckras upp. Då kunde alla församlingsbor som registrerat sig med svenska som modersmål bli medlemmar i Tammerfors svenska församling även om de bor i någon av de omkringliggande kommunerna. Till denna del signalerade senaste biskopsmöte beredskap att tänka om och luckra upp parokialprincipen. En princip som säger att man måste vara medlem i den församling på vars område man bor.

Tammerfors var alltså en ypperlig plats att göra den betoning som biskop Gustav Björkstrand gjorde då han listade åtgärder för att trygga det svenska stiftets framtid. En av dem var: Sök nya strukturlösningar. Biskopen relaterade konkret just till beroendet mellan församlings- och kommungränserna.

Tammerfors är emellertid också ett exempel på att den nuvarande situationen och de existerande konstruktionerna i allmänhet fungerar mycket bra för de svenska församlingarna. Så bra att många förefaller anse att det inte spelar någon större roll att det är som det är.

Inom Borgå stift har vi orsak till glädje och tacksamhet för att det för tillfället faktiskt är så bra som det är. Samtidigt gäller det att vara pragmatisk och beakta att tiderna och stämningarna inte bara kan förändras utan att de med stor sannolikhet också gör det. Då är det realistiskt att anta att argument mot de svenska församlingarna i samfälligheten växer i antal och betydelse.

Det är med tanke på ekonomiskt och attitydmässigt sämre tider som vi måste planera för ännu bättre och säkrare lösningar. Det visar redan den allmänna utvecklingen och de konkreta åtgärder som inom den statliga och kommunala förvaltningen både direkt och indirekt försvagat möjligheterna att ge fullgod svenskspråkig service åt medborgarna.

Tyvärr ger de kyrkliga ramarna ingen immunitet mot en liknande utveckling. Också inom dem finns det därför skäl att på finlandssvenskt håll se om sitt hus. Kanske bland annat genom att aktivt börja arbeta för språkkonsekvensbedömningar också ur ett kyrkligt perspektiv, ett församlings- och stiftsperspektiv.

Tack vare nya tekniska lösningar, exempelvis på grund av skattetekniska skäl, som inte längre förutsätter att församlings- och kommungränserna är ett till ett finns möjligheter för nytänkande och nya, också språkligt fungerande lösningar.

Den stora frågan nu är därför om det finns beredskap att tänka och planera i nya banor eller inte.

Frågan är viktig och brådskande. Det är ju inte endast i fråga om finlandssvenskar på de så kallade språköarna som modersmålet är trons språk. Det är en sanning som gäller alla och över allt. Det är mot den bakgrunden frågan om de svenska församlingarnas och Borgå stifts framtid ska bedömas.

Frågan är inte endast en organisatorisk fråga utan innerst en fråga om hur vi optimalt kan ge uttryck för och utforma vår tro såväl individuellt som gemensamt.

Stig Kankkonen



PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06