Musikerhjärtat klappar för utslagna

Människa. – Det fina med att vara kantor är att man möter människor i olika livssituationer. Satt jag bara hemma och komponerade skulle världen snart bestå av bara notblad och mikrofoner.

8.10.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg

Musiken tog Thomas Enroth redan som treåring. Sedan dess har det aldrig varit någon tvekan gällande yrkesvalet. Nu varvar han kantorsjobbet i Munsala med kyrkokonserter som han och hustrun Heléne Nyberg turnerar runt med. Dessutom komponerar hans sin egen musik.

– Det fina med musiken är att man kan använda samma kommunikationsmedel oavsett var man är, säger Enroth. Träffar jag en gatumusikant i Grekland kan jag musicera och ha gemenskap med honom trots att vi inte talar varandras språk.

Skymd gemenskap

Thomas Enroth valde att studera klassisk musik, men det kunde lika gärna ha blivit dansbandsmusik eller hårdrock.

– I det skedet av livet ville jag lära mig mera om den klassiska musiken, så jag sökte in på kantorslinjen vid Konservatoriet i Jakobstad. Jag har alltid drivits av en vilja att lära mig hur saker och ting inom musiken ska göras.

Musikerlivet har genom åren gett honom många fina möten, både genom musiken och mera konkret, ansikte mot ansikte. På väg hem från en konsertresa i Sverige hösten 2008 satt han en natt på Stockholms flygfält och väntade. Under natten kom han i samtal med flera olika människor som på sätt eller annat hade hamnat på livets skuggsida.

– Jag kom i kontakt med människor på ett helt annat sätt än vad jag kunde ha gjort i min trygga uppväxtmiljö i Österbotten. Jag blev bekant med utslagna, alkoholister och narkomaner och började fundera på hur omständigheterna lett livet i olika riktningar, säger Enroth.

Kyrklig solidaritet

Natten på flygfältet blev upptakten till en ny livssyn.
– Det har varit en lång inre resa för mig. Jag har lärt mig att se på världen och kyrkan utgående från utslagnas synsätt, säger Enroth.

Först blev han fruktansvärt arg på samhället.
– Jag insåg hur vi gör stora problem av små obetydliga saker som vi sedan diskuterar i det oändliga. Jag började också fundera på vad kyrkan kan göra. Som kyrka har vi mycket att förbättra när vi till åttio procent är låsta i debatter som inte leder någonstans. I stället borde vi låta kärleken växa fram och se att alla människor har lika värde i kyrkan.

Därför talar Thomas Enroth gärna om vad kyrkan kan göra för att förbättra livet för hjälpbehövande. Som musiker ligger det nära till hands för honom att ordna solidartiteskonserter. Något han hoppas få en större genomslagskraft i kyrkan.
– Andligheten borde vara ett grundmoment i livet, ett moment om ska stöda men inte fängsla en människa. Lever människan i harmoni med sig själv blir man glad och kärleksfull. Du måste vara den du är, annars lever du i konflikt med dig själv.

Läs mer i Kyrkpressen nr 41/09!

Johan Sandberg



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10