Valfrihet ett fult ord

Människa. Fula ord är inte det man i första hand kopplar ihop med pedagogen och kåsören Anna Lena Bengelsdorff.
24.9.2009 kl. 00:00

Linda Karlsson

Anna Lena Bengelsdorff har varit lärare i många Helsingforsskolor.

Ändå börjar hon med ett fult ord: Valfrihet.– Jag kan inte tåla det ordet, utbrister hon.Valfrihet till varje pris betyder för henne rena rama Karlsson på taket-inställningen. Ni vet, Astrid Lindgren-figuren som säger ”är det inte roligt så är jag inte me´”.
Också elever som från början beaktar andra lärs av systemet att bara tänka på sitt.
– Vi skapar en egocentrisk människotyp, säger Anna Lena Bengelsdorff som arbetat som lärare i historia och naturvetenskap vid många helsingforsskolor. I dag är hon skriven i Raseborg där släkten driver Kila gård i Öby.
Valfriheten far illa med så mycket annat, som med kreativiteten.
Bild och musik har gjorts till valbara ämnen. Sen stökar man till schemat så man inte ens kan välja dem. Men skolan lär inte eleverna att tolka bilder. 
– Man fråntar våra ungdomar möjligheten att anpassa sig till en värld där bilden blir allt viktigare.
Hon tar den danska affären med Muhammedkarikatyrerna som exempel.
– En journalist skulle inte hitta på att säga sådana saker med ord. Han vet att det skulle bli ett jättespektakel.
En bild säger som bekant mer än tusen ord. Muhammedbråkets dimensioner blev därefter.
Varför gör skolan så? Jo, för att det finns en ny övergripande värdering i samhället. Den heter Finlands konkurrenskraft. Bara fysik och matematik är betydelsfulla ämnen.
– Intet ont om matematik och fysik och andra s.k. nyttiga ämnen. Matematik var faktiskt mitt älsklingsämne i gymnasiet.
Ändå borde alla politiker veta att det är kreativitet som behövs för att skaffa fram konkurrenskraft. Kreativitet och valfrihet hör inte ihop.
– Vi borde lyssna mer på Matti Bergström, säger hon. Ni vet, vår mesta hjärnforskare och det här om de två olika hjärnhalvorna. Det kan aldrig gå bra för en nation som går in för att krympa ner hälften av sin hjärnkapacitet.
Rolf af Hällström



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00