Fortsatt debatt i Mariehamn

Kyrka. Det är överfullt på parkeringsplatsen vid S:t Göransgården i Mariehamn. Dessvärre är det fotbollsplanen som lockar och inte de fem biskopskandidaterna som ska utfrågas vid den andra biskopsdebatten i ordningen av fem. Tidtabellen har fått skjutas fram med den timme, det åländska flygbolaget låter inte fyra inflygningen av fyra biskopsämnen påverka sin torsdagstidtabell. 21.8.2009 kl. 00:00

Malena Holmström / Linda Karlsson


Den femte biskopskandidaten kyrkoherde Juanita Fagerholm-Urch finns färdigt på plats. Som första åländska biskopskandidat på den första utfrågningen på Åland.

På plats finns två utfrågare, forskaren Susan Sundback från Åbo och åländska författaren-journalisten Ann-Gerd Steinby. Deras första fråga blir bara uppvärming. Ingen av de fem vill riktigt analysera sina stödgrupper.

– Alla delar inte mina åsikter, säger prosten Henrik Perret som kom tvåa i valet för tre år sedan. Sina första gratulationer fick han av en kvinnlig präst och en homosexuell, berättar han.

Perret anses inte direkt motarbeta kvinnliga präster. Men Susan Sundback tar fasta på hans uttalande om han som biskop skulle ”behandla dem hyggligt men inte prästviga kvinnor”. Vad tycker de andra kandidaterna, skulle det fungera?

I teorin, ja, men inte i praktiken, säger dekan Sixten Ekstrand. Kyrkoherde Bo-Göran Åstrand säger att Perret ”tagit flera steg åt rätt håll” under de tre senaste åren. Forskaren Björn Vikström slår fast att det går inte att köra med egna spelregler. Får kvinnor bli präster så ska de få det fullt ut.

– Men det är viktigt att Henrik sitter med här i debatten. Så här ser det ut i Borgå stift, tillägger Vikström.

Det blir fyra mot ett i frågan om Perrets möjligheter att fungera som biskop.

– Det skulle lamslå både domkapitlets och Henriks arbete, sammanfattar Ekstrand.

Åländska lekmannaelektorn Ulla Andersson vill ha reda på vilken första förändring kandidaterna skulle göra som nyvald biskop.

– Jag börjar med att lyssna in mig, jag är försiktig med att storma i gång, säger Juanita Fagerholm-Urch. Man ska ha många med sig för att få något till stånd.

Sixten Ekstrand säger att han vill ändra på biskopsrollen från att vara mera stödjande än övervakande. Viktigast är att stöda och uppmuntra församlingsprästerna.

Bo-Göran Åstrand hämtar receptet från kyrkoherdejobbet i Jakobstad. Han kallar ihop en stor medarbetarsamling tre gånger i året där nya strategier dras upp. Samtidigt som han ger signalen att ”det finns rum för experiment”.

Henrik Perret förenar sig med Juanita Fagerholm-Urch i att det gäller att inte storma på och med Åstrand om en medarbetarsamling. Han skulle kalla samman en referensgrupp från hela stiftet som kunde ”be och samtala sig samman”.

Björn Vikström vill satsa på att församlingsmedlemmarna kan erbjudas möjligheten att fördjupa sitt andliga liv.
– Kyrkan kan inte vara alla till lags, då flyter vi ut.

Ingen av de fem är villiga att gå in för könsneutrala äktenskap av rikssvensk modell. Äktenskap och vigsel hör relationen man och kvinna till.
– Vi följer den lagstiftning som finns och behöver ingen speciell vigselakt för registrerade parrelationer, säger Sixten Ekstrand. Någon speciell välsignelseakt behövs inte heller.

Bo-Göran Åstrand säger att samhället gått in för att ge samkönade par juridisk trygghet genom partnerskapet.
– Det som kyrkan kan ge är en välsignelse i någon form. Hur, det har jag inget svar på ännu.

Björn Vikström säger att talet om bönestunder och välsignelse av hem som varit framme i den här debatten är dåliga halvmesyrer.
– Ska man välsigna andra former av relationer, varför kopiera de heterosexuella normerna?

Juanita Fagerholm-Urch säger att man inte kan avvisa människor som kommer till kyrkan och ber om välsignelse för sin relation. I motsats till sina manliga kolleger var hon redo att välsigna redan i dag, utan formulär. Fast bara sådana par hon känner väl.

Henrik Perret igen anmäler klart avvikande mening. På sextiotalet sade biskoparna att utlevd homosexualitet var synd. Nu har kyrkan svängt 180 grader. Det finns ingen trovärdighet i en kyrka som gör bibelns ”nej” till ett ”ja”.

Däremot fann Perret och Fagerholm-Urch varann i frågan om det självstyrda Ålands kyrkliga framtid. Ge den åländska kontraktsprosten vissa specialbefogenheter i självstyrelseanda och kalla honom landsprost. Som Valdemar Nyman på sin tid.

Rolf af Hällström



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37