30 år i de kyrkliga böckerna

Människa. Kyrkan ska inte begränsa sitt budskap till enbart inomkyrkliga format. Alla sätt behövs. 18.8.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström

Henrik Perret

Vi träffas på sommartorget i västnyländska Bromarf där Henrik Perret firat sina somrar sedan 1957. Själva smultronstället ligger några kilometer därifrån, nära hans mormors barndomshem.

– Där gick jag i skriftskola för min morfar och i den konfirmerades jag, säger han och pekar på kyrkan. Prästen hette Uno Gräsbeck och var på sin tid en väckelseförkunnare av format.

Den gamla kyrkan alltså, den som brann 1979. Den nya byggdes upp på samma plats.

Trettio år med kyrkliga böcker

Kantorn lät honom spela på kyrkans orgel. Men musiken blev inte hans levebröd, den biten har han lämnat åt kusinerna på den gräsbeckska sidan. Men trettio år har han varit ”inblandad i de kyrkliga böckerna” som han säger, suttit i handbokskommittéer och psalmboksutskott och lämnat efter sig bland annat tre psalmer i vår psalmbok. ”Beställningsverk” säger han anspråkslöst men drar en historia från ett av sina många kyrkomöten:

– Krogmusik tyckte en av biskoparna och satte tummen ner för den psalmen.

– Ja, den musiken känner ju herr biskopen till, sa Perret och skrev en alternativ melodi som röstades in.

Att plocka fram en favoritbibelbok visar sig svårt. Det lyckas när han begränsar sig till Gamla Testamentet och väljer två: Första Mosebok som hans senaste teologiska artikel för övrigt råkar handla om: ”En zipfil som öppnar hela Bibeln”, motiverar han.

Psaltaren å sin sida innehåller livets hela spektrum, lovsång och tack men också sorg och bitterhet, ångest och förtvivlan.

– En mycket kontextuell bok.

Starkt medicinskt intresse

Henrik Perret har kommit till Bromarf kyrka i en röd räddningsbil. Den frivilliga räddningstjänsten är en krävande hobby som förenar hans teologiska och medicinska intressen.

Kring festligheter som nyår, valborg och skolavslutning, nu senast vid Hangöregattan, samverkar de frivilliga räddningstjänsterna inom den tredje sektorn. Plåstrar om, för till sjukhus och tar hand om slocknade.

På sin tid ”pryade” han över tusen timmar på läkarambulansen i huvudstaden och har en ambulansförarexamen i bakfickan. Ett engagemang som ledde till hans enda ”avhopp” från de kyrkliga rullorna, för att jobba som verksamhetsledare för läkarhelikoptern Medi-Heli under ett par, tre år.

– Det är bra för en präst att arbeta med kroppen, säger han.

Tron och familjen

Henrik växte upp på Mjölbollsta sanatorium som det då hette. Hans mormor samlade ibland personalens barn och berättade de bibliska historierna.

– Jag satt med hjärtat i halsgropen och lyssnade och undrade hur skall det gå för Josef i brunnen.

Hans troshistoria är en familjecentrerad sak där hans föräldrar, morföräldrar och fru är de som i olika skeden betytt mest.

– Det är en gåva att få växa upp i en kristen familj, säger han.

Med ett minus; det dramatiska vittnesbördet om ett förr och ett nu är inte hans story.

Han har aldrig tvivlat på Guds existens. Skriftskolan för morfar Uno var avgörande, men ”med fördröjning”, säger Perret och förklarar:

– Jag har alltid sett Jesus som min frälsare men inte alltid som herre i mitt liv.

Så det fanns en period under skoltiden när han hade eget band som spelade på skoldanser, för övrigt med svenska författaren Herman Lindqvist som trummis.

– Kanske det är mest för min egen skull jag blivit präst, funderar Perret. Har man tron som yrke tvingas man på ett annat sätt att hålla den andliga konditionen, om man nu kan använda ett sådant uttryck.

Det kyrkliga käbblet

Han var kyrkoherde i över 25 år i Markus församling, den som gick ihop med Lukas vid årsskiftet. I dag skulle han inte kunna bli kyrkoherde eller kaplan, knappast ens prästvigd. Bara vägen till biskop står fortfarande öppen.

Han tror inte det går att övertyga parterna i dagens ”kyrkliga käbbel” om vad som är rätt svar. Det är någonting man måste hitta tillsammans. Eller med en mer profetisk touche:

– Herren vill ge oss svaret tillsammans. Det ska inte komma från det ena eller andra hållet.

Han frågar också om man skulle föra samma diskussion om det var en verklig kris i Finland, och då menar han inte dagens recession.

Själv svarar han nej:

– Då skulle vi sitta vid samma bord och hitta lösningar.

Ge skäl för tron

Att ställa upp i biskopsvalet har skett i samförstånd med familjen men det har inte alltid varit så lätt; det är faktiskt tredje gången nu. Den här gången har kallelsen utifrån varit mycket målmedveten  och stark.

– Min andel har varit att ge mitt samtycke. Jobbet är något man kallas till.

Vad han vill som biskop? Att kyrkan i ord och handling är en kristen kyrka som håller fast vid Guds ord,

– Kyrkan ska också höja sin apologetiska profil, ge skäl för sin tro. Kristen tro är något som ska integreras i ett samhälle som i dag har många stora värdebeslut att fatta.

Kyrkan har enligt honom ett exklusivt budskap, men ska vara inklusiv till sin attityd. Det borde vara möjligt för specifika grupper att ha starkare eller svagare band till kyrkan. Han ger Nokiarörelsen som exempel.

Det andliga arvet väljs bort

Den verkliga utmaningen i dag är att så många i vårt folk väljer bort det andliga arvet. Antalet dop rasar, ateismen ökar och man vill driva ut Gud ur det offentliga rummet.

Så kanske viktigast av allt är en kyrka som förkunnar Jesus Kristus på alla de sätt som i dag är möjliga och inte begränsar formaten.
Perret tar den finlandssvenska filmmakaren Klaus Härö, han med filmen ”Brev till pastor Jakob”, som exempel på ett lyckat kristet format.

TV-pjäsen ”Tuomio” (Domen) tar i sin tur upp olika frågor i formatet rättegång, en användbar uppläggning som inte är specifikt kristen.

– Tänk att följa med påskens händelser i det formatet, säger Perret. Tron och människornas övertygelse handlar ju egentligen om en rättegång där Kristus är ”åtalad”, vi kristna är vittnen, den helige Ande försvarsadvokaten och vårt samvete är domare och jury.

– Jag tror att många kristna sanningar kunde förkunnas också på detta sätt, med andra format där ”domen” överlämnas till tittaren.

Resurser i medlemmarna

Ytterligare ett format är samtalet.– Jag gör många reflektioner när jag hör på ett tal. Men alla tycker inte om tal eller föredrag. Vi måste öva upp oss i att föra samtal med människorna…

Perret berättar om operasångaren Martti Talvela som påverkades så djupt av sin roll som Paavo Ruotsalainen att han sökte hjälp i samma klassiska andliga böcker som Paavo själv.

När sedan Talvela höll tal vid invigningen av Jyväskylä universitets musikinstitution var det ett andligt vittnesbörd. ”Hans formulering minns jag inte, för pennan ville inte skriva och papperet blev visst vått”, skrev en rörd journalist vid Suomen Kuvalehti.

– Har kyrkan kunnat ta de resurser i bruk som finns i dess egna medlemmar, frågar Perret till slut.

Rolf af Hällström



Världen. Turkiska kyrkor har ännu en gång attackerats, rapporterar Martyrkyrkans Vänner. Den här gången drabbades städerna Izmit och Eskishehir. 25.5.2007 kl. 00:00

Kultur. På den nyöppnade sajten dendanskesalmebogonline.dk finns text och musik till 758 av de 791 psalmerna i den danska psalmboken. 25.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Under detta veckoslut arrangeras finska kyrkodagar i Åbo. Temat för dagarna är ”Pyhä yksinkertaisuus” (ungefär Heliga enkelhet). Genom diskussioner, teater, konserter och utställningar vill man granska den enkla och avskalade tron. 25.5.2007 kl. 00:00

Världen. Färre amerikaner omfattar en traditionell syn på Gud, visar en färsk undersökning som Barna Group har gjort. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Aldrig tidigare har så få svenskar valt att döpa sina barn. Av de födda döptes under förra året 65 procent. Motsvarande siffra för tio år sedan var 78 procent. 24.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Många brudpar vill säga ja 7 juli i år. 24.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Vi har hört skräckhistorier om läger med 30 konfirmander men bara två ledare. Bra hjälpledare avlastar de anställda samtidigt som de är förebilder för konfirmanderna, säger Daniel Björk. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan räknar med att staten fortsätter att bidra till vården av Sveriges kyrkobyggnader. 23.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Över 10 000 tredje- och fjärdeklassister deltog i psalmtävlingen Virsivisa. 23.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. – Vi vill skapa en skola där kristna värderingar också tillämpas i praktiken, säger Marja-Riitta Ylikangas-Annola, ordförande i föreningen Confido - Österbottens Kristliga Uppfostran rf. 23.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid kyrkostyrelsen pågår förberedelser för reformer som kan leda till mycket radikala förändringar i kyrkans och församlingarnas ekonomi- och personalförvaltning. Bland annat utreds möjligheten med ett enda lönekontor för hela kyrkan. 23.5.2007 kl. 00:00

Världen. En präst i Svenska kyrkan dömdes till dagsböter efter att ha varit narkotikapåverkad vid bilkörning. Rätten tog prästens uppgifter om att han bjudits på kaffe som var blandat med amfetamin i beaktande och gav honom en lindrigare dom. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den sudanesiska episkopalen Amos Manga, diakon inom den anglikanska kyrkan, vigs enligt anglikansk ritual till präst i Uleåborgs domkyrka den 10 juni. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Jag lämnar min plats som kyrkoherde och administratör och blir en del av ett vårdteam, säger Ann-Sofi Storbacka som är ny sjukhuspräst i Ekenäs. 22.5.2007 kl. 00:00

Människa. Flyttlassen går ofta härifrån till Sverige. Desirée Åhman gjorde tvärtom och flyttade hit. 22.5.2007 kl. 00:00

Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Kyrkomötet. Undervisningsministern lyfte fram behovet av en reform av den omfattande kyrkolagstiftningen. 4.11.2015 kl. 08:02

Med rösterna 3– 97 förföll ett iniativ om en förändring i kyrkolagen som skulle göra det möjligt för förtroendevalda att delta i församlingsrådets möte via en videotjänst online. 3.11.2015 kl. 19:23

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57