Lamt intresse för biskopsvalet

Ledare.

Då detta nummer av Kyrkpressen officiellt utkommer har – om allt gått som planerat – den första officiella utfrågningen av kandidaterna hållits (Vasa 19.8) och tre återstår (Mariehamn 20.8, Pargas 25.8, Esbo 2.8). 

20.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Efter den sista utfrågningen har först och främst elektorerna en vecka tid att reflektera över vad utfrågningarna plus all annan presentation av kandidaterna har gett dem. Sedan är det dags att fatta beslut och rösta på en av fem kandidater.

Det enda allmänna omdöme man torde kunna göra av det som setts och hörts om biskopsvalet är att det har varit lamt. Enligt en del bedömare mycket lamt.
Den bedömningen bygger i hög grad på aktiviteten inför biskopsvalet för tre år sedan. Då var det verkligen liv och rörelse såväl i tidningsspalter och etern som i kulisserna. Trots det klagades det öppet och högljutt över brister i informationen. Man ville ha mera, mera och mera…
För det mesta utan att riktigt veta vad man ville veta mera om.

Att medvetet eller omedvetet göra en jämförelse med biskopsvalet 2006 gör inte aktiviteten inför detta val rättvisa.
Det beror först och främst på antalet år mellan det valet och valet före det: 23 år. Alltså: de som konfirmerades då Erik Vikström valdes till biskop närmade sig 40-års strecket.
Eter en så lång tid med samma biskop fanns ett naturligt, uppdämt behov av att ”äntligen” få diskutera biskopsvalet och kandidaterna samt välja en ny herde för stiftet. Ett behov som kanske accentuerades av att hans bror John Vikström i tolv år hade varit biskop före honom.
Under sådana förhållanden är det naturligt att ett förestående biskopsval väcker intresse, entusiasm och kanske till och med ett visst mått av värdig uppsluppenhet.
Efter endast tre år med Gustav Björkstrand på biskopsstolen är situationen en helt annan. Det i synnerhet som stiftet redan då han valdes visste i stort sett när nästa biskopsval förrättas. Nu fanns det till den delen inga element av överraskning eller dramatik.

Redan diskussionerna om och kring eventuella kandidater antydde ganska tydligt att det kanske inte heller i fråga om kandidaturvalet blir överraskningar som får adrenalinet att flöda.
Och så gick det också.
De få och små frågetecken som fanns rätades ganska snart ut. Som till exempel vad den kvinnliga kandidaten heter, om någon eller några kandidater från senaste val fortfarande känner sig kallade eller huruvida en mera otippad kandidat uppenbarar sig.
Odramatiskt har det också varit vad kandidaternas framtoning beträffar. Kort och slarvigt sagt har de uppträtt och sagt i stort sett det som förväntas av dem.
Vad som händer från och med nu och fram till valdagen vet ingen. Allt kan fortsätta i samma lugna mak som hittills, men helt plötsligt kan det också bränna till ordentligt. Det kan ske antingen kring en sakfråga eller kring en personfråga. Och i bägge fallen kan det vara en fråga som är eller inte är av betydelse med tanke på biskopens uppgifter.
Kort sagt: det kan vara vilken fråga som helst och frågan kan dyka upp när som helst.

Ett är säkert. Den som gräver tillräckligt länge, tillräckligt djupt och tillräckligt krystat hittar säkert en fråga eller ett tema som med en lämplig vinkling kan göras till en stor sak. Endast en person som ingenting gjort lämnar inga spår som kan misstänkliggöras efter sig.
Tyvärr är det kanske inte lika säkert att allt som sägs och skrivs blir korrekt mätt, vägt och bedömt. Saklig, viktig information kan kännas torr och ointressant medan noteringar som på sin höjd hör hemma i marginalen väcker stort intresse och heta passioner.

Självfallet är det beklagligt att biskopsvalet inte har väckt större intresse än vad som nu har varit fallet. Ändå är det säkert enligt de flesta bättre så än att intresset för valets centrala frågor skulle väckas av än så små misstankar om något som kan leda till drevjournalistik.
Till det behövs inte mera än ett suddigt kvitto eller uppblåst efterklokhetsbedömning och resultatet är att intresset fokuseras på helt sekundära saker.
Ett i den kategorin intressant biskopsval är sannerligen ingenting att hoppas på.

Allt kan naturligtvis diskuteras och alla seriösa diskussioner för förhoppningsvis framåt. Ändå är det skäl att ytterligare en gång påminna om att biskopsvalet gäller val av herde för Borgå stift. En herde vars primära uppgifter är att värna om stiftets och kyrkans enhet, att främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet, att slå vakt om ordets renhet och att leda förvaltningen i stiftet.
Biskopens uppgift är primärt en andlig uppgift. I tiden men för evigheten. I världen men inte av världen.
Stig Kankkonen



Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37