Mygg och kameler

Ledare. I en kolumn i det socialdemokratiska huvudorganet Demari (24.7) gjorde sommarredaktören Ilkka Vuorikuru sitt bästa för att misskreditera den uttalat kristna televisionskanalen TV7. 6.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Enligt Vuorikuru representerar det budskap som kanalen förmedlar en trångsynthet som passar dåligt in i dagens samhälle och som bjärt kontrasterar mot det som de moderata biskoparna håller låda om i Yles kanaler.

Den kristna televisionskanalens verksamhet oroar skribenten till den grad att han undrar vilken inverkan den riktigt har på politiken.Att beskrivningen och bedömningen av kanalen utmynnar i den frågan är naturligt. Enligt sin egen uppgiftsbeskrivning är ju Demari en tidning som fördjupar sig i samhälleliga frågor och i frågor som har med människans livskvalitet att göra.

I och för sig kunde man kanske med tysthet förbigå en kolumn skriven av en sommarredaktör i en vänstertidning med tämligen begränsad upplaga (cirka 17 800). Men då tidningsjätten Helsingin Sanomat i sin pressklippsspalt för ut Vuorikurus tankar och bedömningar till sina omkring 958 000 läsare finns det anledning till reflektion. Detta dels över kolumnen som sådan, dels över att HS väljer att ge den spridning.

Först som sist är det skäl att konstatera att en del av det som visas i TV7 säkert kan och bör kritiseras.
Å andra sidan kan samma sägas om alla andra tv-kanaler. Det finns ingen kanal som är kliniskt fri från material som inte kan kritiseras. Det fria ordet är ju fritt att vara också mindre övervägt, mindre politiskt korrekt och ibland mycket irriterande.

Det man i alla fall undrar, är om det verkligen är denna kanal som är ett hot mot samhällspolitiken och mot människors välbefinnande?
Finns de allvarligaste hoten i skillnaderna i uppfattning om och i syn på vad som är verklig jämlikhet mellan könen, i olika uppfattningar om Guds förmåga att göra under eller i olika syn på utomäktenskapliga sexuella relationer?
Knappast vill varken kolumnskribenten eller HS hävda detta. Så varför frontalangreppet på TV7?

Ett mera definitivt svar på den frågan kan endast skribenten och den som valde citat till pressklippsspalten ge. En utomstående bedömare måste mera ty sig till antaganden och spekulationer.
Med det finns ledtrådar som antyder i vilken riktning svar kan sökas. En sådan ledtråd finns i rubriken, som talar om en fundamentalistisk kristendom som inte fångas upp av radare.
Kolumntexten visar att den beskrivningen tillämpas åtminstone på televisionsinslag som är karismatiska och uttalat bekännande. Med andra ord: på inslag som inte är helt lukt- och smakfria och som förmodligen just därför kan upplevas störande.

Allt kan naturligtvis inte behandlas i en och samma kolumn, men det är i alla fall förvånande att den lukt av krutrök och den smak av blod som är vardagsmat i så många televisionskanaler undgår alla kritik i den aktuella kolumnen.
Kan det verkligen vara farligare för samhället att någon i ett televisionsprogram berättar om att hon eller han botats av Gud än att visa misshandel, tortyr och mord i parti och minut?

Eller är förklaringen till den kritiska kolumnen och till beredskapen att ge den maximal spridning helt enkelt den att en televisionskanal med uttalad kristen profil inte ses som riktigt rumsren i vårt – på snart sagt alla sätt – mångkulturella samhälle?
Eller kan man kanske tänka sig att tolerera en kristen kanal endast om den delar det omkringliggande samhällets värderingar inklusive en kritisk syn på en kristen verklighet med Guds under och andliga, karismatiska, gåvor?
Detta samtidigt som det visas stor tolerans för veritabla orgier i våld och sex.

Tala om att sila mygg men svälja kameler.

Stig Kankkonen



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22