Misstolkat ministerbudskap

Ledare. 30.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Lagen säger att ”den som ordnar grundläggande utbildning skall meddela religionsundervisning enligt den religion som flertalet av eleverna omfattar” (www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628).
Enligt vissa fastställda normer ska de som inte omfattar majoritetens religion få undervisningen antingen i sin egen religion eller, om de inte omfattar någon religion över huvud taget, i livsåskådningskunskap.
 
I och med att Finland i allt högre grad blivit ett mångkulturellt land har lagens krav blivit problematiska. I detta nu har Utbildningsstyrelsen gjort undervisningsprogram för över tio olika religioner, men av allt att döma är det inte på långt när tillräckligt. I Finland verkar i dag över 800 större, mindre och minimala religiösa samfund och antalet bara växer och växer.

Enligt uppgifter i massmedierna har den samlingspartistiska undervisningsministern Henna Virkkunen i en intervju för tidningen Sunnuntaisuomalainen föreslagit att den nuvarande religionsundervisningen ska göras till undervisning om religioner och därmed skulle ämnet bli gemensamt för alla elever.
Men minister Virkkunen har inte föreslagit en sådan reform.
Snarare tvärtom. Hon har nämligen sagt att hon ”för närvarande inte ser något stort behov av att ändra religionsundervisningen”. Detta med motiveringen att ”lutherdomen är en stark grund i det finländska samhället”.
 
Vad en gemensam religionsundervisning beträffar har hon sagt att det är en sak värd att tänka på (pohtimisen arvoinen asia).
Med beaktande av den verklighet vi lever i vore det direkt ansvarslöst att utesluta tanken på en reform som kunde göra det möjligt för alla att delta i en och samma undervisning om religioner.

Varför har en tanke som är värd att tänkas i den massmediala behandlingen prioriterats i förhållande till ett klart uttalat erkännande av majoritetstrons betydelse för det finländska samhället? Åtminstone kan det inte vara att den tänkvärda tanken är ny i förhållande till erkännandet.
Krav på förändring i religionsundervisningen framställs med oregelbunden regelbundenhet. Det är inget nytt. Däremot är det mer än ovanligt att lutherdomens betydelse erkänns på ministernivå.
Varför alltså denna nyhetsprioritering?
 
En annan journalistisk fråga har att göra med den centrala etiska regeln. Enligt den är medborgarnas rätt till korrekt och betydelsefull information grunden för all journalistisk verksamhet.
Hur eller om detta centrala etiska krav har beaktats i rapporteringen kring intervjun med minister Virkkunen kan var och en ta ställning till. Intervjun finns i sin helhet att läsa bland annat på adress www.pohjalainen.fi/Article.jsp?article=432827 <http://www.pohjalainen.fi/Article.jsp?article=432827> .
 
Till det som gör det viktigt att reflektera över det misstolkade ministerbudskapet hör det faktum att omkring 80 procent av finländarna hör till det som allmänt kallas folkkyrkan. Det varken kan eller få vara egalt om det som skrivs och sägs om deras tro och kyrka är korrekt och betydelsefullt eller inte. Ännu mindre får det bli ett axiom att det som skrivs och sägs måste vara negativt för att upplevas som intressant.
 
Naturligtvis ska också kyrkan och kristendomen utsättas för kritisk massmedial granskning. Det är en del av det journalistiska uppdraget såväl för profana som för kyrkliga medier.
Men i den kritiska granskningen, liksom i alla annan journalistisk verksamhet, har läsare, tittare och lyssnare rätt att inte endast förvänta sig utan att kräva att grundläggande journalistiska principer följs.
Bland annat i rapporteringen om och kring intervjun med undervisningsminister Henna Virkkunen måste man tyvärr fråga om detta verkligen har skett.
Stig Kankkonen



PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18