Dags för värdediskussion

Ledare. Tanken att en mor eller far inte längre är en del av den kärnfamilj som består av hennes eller hans egna barn, deras äkta hälfter och barn känns absurd. 16.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Men då Migrationsverket fattar beslut om att utvisa till exempel egyptiska Eveline Fadayl är det just den tanken som gäller. Det är så lagstiftarna i rättsstaten Finland vill ha det.
Enligt Migrationsverket.

Migrationsverkets lagtolkning har ifrågasatts av ”vanliga” medborgare. Däremot torde den inte seriöst och bestämt ha ifrågasatts av politiker eller jurister. Åtminstone inte så seriöst och bestämt att en ny tolkning skulle ha efterlysts, än mindre blivit praxis.Tid och orsak att reagera har funnits. Fallet Eveline Fadayl är ju inte unikt. Många kommer säkert ihåg namn som Halide Latifi och Naze Aghai och Migrationsverkets till synes lika svårbegripliga behandling av deras fall. 

De tre kvinnorna Fadayl, Latifi och Aghai är dessutom av allt att döma endast toppen av ett isberg. Migrationsverket har försvarat och förklarat sitt agerande i fallet Fadayl med att många, många andra har rönt samma öde. Den för verket irriterande skillnaden är att affären Fadayl har getts så stor offentlighet.
Hur Migrationsverket kan se detta som ett försvar i det aktuella fallet förblir en gåta. Fel blir inte rätt hur många gånger man än gör fel. Åtminstone inte i verkligheten utanför Migrationsverket.

Det faktum att Migrationsverkets lagtolkningar inte auktoritativt har ifrågasatts gör det naturligtvis svårt att kritisera verket på juridiska grunder. Det ständigt återkommande försvaret att man måste handla som lagen säger kan helt enkelt inte tillbakavisas. Så är det ju.Enligt rättsstatens principer ska också alla behandlas lika inför lagen. Det innebär att också en tvivelaktig lagtolkning gäller i alla liknande fall fram till den dag en ny praxis formas eller lagen ändras. Bland annat de tre nämnda fallen – Fadayl, Latifi, Aghai – är allvarliga påminnelser om behovet av en grundläggande värdediskussion om synen på människan, synen på familjen, synen på vad som är mänskligt och vad som är omänskligt.
Men vi har också andra allvarliga indikationer på behovet av en värdediskussion.
Vad säger oss till exempel det stora massmediala intresset för lag, rätt och moral i valfinansieringsfrågor i jämförelse med den närmast totala bristen på intresse för att bevaka laglydighet och moral i fråga om den rätt som medborgarna enligt grundlagen har till social trygghet? 

Behovet av en värdediskussion accentueras av de markeringar som olika aktörer gjort i diskussionerna om besluten rörande Eveline Fadayl.Migrationsverket har hänvisat till att man i sina beslut endast följer lagen. Migrations- och europaminister Astrid Thors säger, med hänvisning till lagen, att hon som minister inte kan ingripa. Det skulle vara ministerstyre.

Laglighetsmarkeringarna är förmodligen korrekta och också juridiskt hållbara. Problemet är att de ingenting säger om huruvida de lagar som Migrationsverket och ministern kan hänvisa till är i överensstämmelse med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt. Alltså i överensstämmelse med vår gemensamma värdegrund.Ärkebiskoparna Leo och Paarma har initierat en sådan diskussion. Förhoppningsvis hakar inte minst de som bereder och stiftar lagar nu snabbt och synligt på.

Det är som Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg ofta kraftigt betonat: förutsättningen för ett fungerande rättssamhälle är en gemensam värdegrund.Ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo uttryckte i princip samma sak i sin nyligen framförda vädjan till förmån för ett breddat familjebegrepp. I sin vädjan konstaterade de bland annat: ”lagen och dess tillämpning kan inte vara i konflikt med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt”.

Ett avgörande som är orätt och orimligt förblir orätt och orimligt även om det finns lagar som gör att det är juridiskt oantastbart. Svaret på frågan vad som är rätt och orätt är en fråga för oss alla. Den kan inte besvaras av jurister, statliga verk eller andra enskilda lagtolkare. Den ska besvaras av oss alla . Och det är därför värdediskussionen behövs. Den visar landets lagstiftare, riksdagsledamöterna, hur vi vill ha det.

Stig Kankkonen



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00