Kyrkans uppgift är att missionera

Ledare. 17.6.2009 kl. 00:00
Det uppdrag som kyrkans Herre gett sin kyrka lyder: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.
Den citerade texten är avslutningen i Matteusevangeliet (Matt 28:16-20) och kallas allmänt missionsbefallningen.

Allt kan förstås göras invecklat och det gäller förmodligen också missionsbefallningen. Men i princip är uppdraget entydigt och klart: Kristi kyrkas uppgift är att göra alla folk till Hans lärjungar.
Detta innebär bland annat att all annan verksamhet varken är mer eller mindre än stödverksamhet. Uttrycker man det på ett annat sätt kunde man kanske till och med säga att all verksamhet som inte stöder uppdraget att göra alla folk till lärjungar i grunden är sådant som en kristen kyrka inte ska syssla med.

Läser man förslaget till nya stadgar för Finska Missionssällskapet (FMS) ur detta perspektiv blir man lindrigt sagt förbryllad.
I de stadgar som fortfarande är i kraft råder inget tvivel om betoningen. Den framgår både i uppgiftsparagrafen och i verksamhetsparagrafen. Alltså i de två paragrafer där sällskapet koncentrerat definierar sin uppgift och hur det ska förverkliga det.
I de nya stadgarna har orden ”icke-kristna” och ”missionär” försvunnit. I stället för missionärer ska FMS ”anvisa arbetstagare till samarbetspartnernas arbetsgemenskap och stödja internationellt arbetstagarutbyte.” Inte heller har man ansett det lämpligt att längre i verksamhetsparagrafen ta med formuleringen att FMS bedriver förkunnelsearbete.

Något misstag är det självfallet inte fråga om. De som arbetat med stadgarna har gjort det länge och noggrant. De har säkert också, som sig bör, haft en klar målsättning med formuleringarna och betoningarna.
Målsättningen förefaller entydigt vara att tona ner, i praktiken mer eller mindre helt marginalisera, traditionell mission bland icke-kristna. Betoningen och prioriteringarna ligger på samarbete med och stöd för kyrkor och samarbetspartners på olika håll i världen. Och att primärt göra det i form av sociala, medicinska och diakonala insatser.

Det är lätt att instämma i det som f.d. missionsdirektor Henrik Smedjebacka sade i sitt jubileumstal i Tammerfors: Utan att ge avkall på sitt ansvar för de lidande och hjälpbehövande kunde sällskapet, i enlighet med sin ursprungliga uppgift, också i dag ha sett som sin ofrånkomliga specialuppgift och sitt huvudintresse att nå ut med evangeliet till de enorma skarorna av icke-kristna. Då FMS grundades var de icke-kristnas antal 1 miljard. Då FMS firade sitt 100-årsjubileum uppgick de till två miljarder. I dag är de över 4,5 miljarder, eller 4,5 gånger fler än då sällskapet grundades. Så länge de icke-kristnas antal ständigt ökar kan hela evangelisationsuppgiften inte delegeras till andra.
Ett sammandrag av talet finns på sidan 12 i denna tidning.

Hur det sist och slutligen går med de nya stadgarna återstår att se. Visserligen godkändes de efter ganska lama protester på årsmötet i Tammerfors, men frågan är hur många som insåg de grundläggande förändringar stadgarna representerar. Stadgeförslaget ska ännu behandlas en gång och det sker i november.
Svaret på hur det egentligen blir ges på det mötet. Detta förhoppningsvis efter breda diskussioner om Finska Missionssällskapets framtida inriktning. Den avgörs i och med stadgarna som ger ramarna för verksamheten.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00