Samma tekniker gäller i alla maktspel

Samhälle. Att bli osynliggjord på sin arbetsplats kan bero på att någon – medvetet eller omedvetet – använder sig av en härskarteknik. Medicinen heter motstrategier och lärs ut bland annat i stiftets personalutbildning. 4.6.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

Först ett allmänt exempel från ett vanligt sammanträde:
”När hon stiger upp för att säga något börjar folk viska och prassla. De plockar på sina mobiler, tittar i sina kalendrar, blickarna irrar. Hon, för ofta är det en hon, får känslan att tala för döva öron.”
 
Ett offer för dålig stil, men också en härskarteknik, analyserar åboforskaren Malena Björkgren. En så pass vanlig åkomma att hon numera håller kurser om härskarteknik inom ramen för stiftets personalutbildning.
– Det kan låta oskyldigt, men ibland är strategierna för att osynliggöra också helt medvetna, säger hon.
Facktidskriften som Björkgren lägger på cafébordet pryds av professor Berit Ås. Ås, som nyss fyllde åttio, var den första kvinnliga partiledaren i Norge. De som prasslade på 70-talet då det begav sig var kollegerna i norska riksdagen Stortinget.
 
Avslöjad härskarteknik
Som den socialpsykologiprofessor hon var stannade Ås upp för att analysera vad som riktigt hände där i Stortingets plenisal. ”Somebody is making you stupid” säger facktidningsrubriken: ”Någon får dig att känna dig dum”. I artikeln redogör Ås för det hon kallar härskartekniken. 
– Speciellt kvinnor råkar ut för härskartekniker som utövas av män, säger Björkgren, men ibland är det mer komplicerat. Till exempel församlingar har ett eget problem i form av sektortänkandet. Det kan skapa distans och ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper.
– Diakoni är en ganska osynlig verksamhet som är svår att mäta i siffror, säger Björkgren. Trots det ska en diakon inte löpa risken att inte bli sedd. Det kan ha sina randiga skäl att hon har fler diakoner och ungdomsarbetsledare på sina kurser än präster och kantorer.
 

Att förlöjliga och skuldbelägga
Hur som haver, samma tekniker gäller i alla maktspel. När folk ignorerar andra, försjunker i sina mobiler, sitter oroligt och irrar med blicken kallas det att osynliggöra. Nummer ett av de tekniker som Ås tog fram.
Det finns fyra fler. ”Hur ska nu lilla gumman klara av det här?” är att förlöjliga, vilket är en typ av teknik.
Att undanhålla information är en annan. Som när alla inför ett möte inte vet vad som ska behandlas. Det kan handla om dålig informationsgång, men också om att man undviker att inkludera alla.
– Alla står inte i ruta ett.
De två sista härskarteknikerna är lite svårare att sätta fingret på.
– ”Dubbel bestraffning” betyder att vad du än gör så gör du fel, förklarar Björkgren och tar som exempel den klassiska kvinnofällan. Engagerar du dig för mycket i jobbet anses du missköta din familj, och  tvärtom.
När man i arbetsplatsdiskussionerna anspelar på sådana saker kallar Berit Ås det att ”påföra skuld och skam”:
– De två sistnämnda går in i varann, medger Malena Björkgren.

Läs mera i Kyrkpressen, nummer 23/09

I bildtexten i papperstidningen hade Malena Björkgren fått fel namn. Vi beklagar! 

 

 

Rolf af Hällström



radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34