Samma tekniker gäller i alla maktspel

Samhälle. Att bli osynliggjord på sin arbetsplats kan bero på att någon – medvetet eller omedvetet – använder sig av en härskarteknik. Medicinen heter motstrategier och lärs ut bland annat i stiftets personalutbildning. 4.6.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

Först ett allmänt exempel från ett vanligt sammanträde:
”När hon stiger upp för att säga något börjar folk viska och prassla. De plockar på sina mobiler, tittar i sina kalendrar, blickarna irrar. Hon, för ofta är det en hon, får känslan att tala för döva öron.”
 
Ett offer för dålig stil, men också en härskarteknik, analyserar åboforskaren Malena Björkgren. En så pass vanlig åkomma att hon numera håller kurser om härskarteknik inom ramen för stiftets personalutbildning.
– Det kan låta oskyldigt, men ibland är strategierna för att osynliggöra också helt medvetna, säger hon.
Facktidskriften som Björkgren lägger på cafébordet pryds av professor Berit Ås. Ås, som nyss fyllde åttio, var den första kvinnliga partiledaren i Norge. De som prasslade på 70-talet då det begav sig var kollegerna i norska riksdagen Stortinget.
 
Avslöjad härskarteknik
Som den socialpsykologiprofessor hon var stannade Ås upp för att analysera vad som riktigt hände där i Stortingets plenisal. ”Somebody is making you stupid” säger facktidningsrubriken: ”Någon får dig att känna dig dum”. I artikeln redogör Ås för det hon kallar härskartekniken. 
– Speciellt kvinnor råkar ut för härskartekniker som utövas av män, säger Björkgren, men ibland är det mer komplicerat. Till exempel församlingar har ett eget problem i form av sektortänkandet. Det kan skapa distans och ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper.
– Diakoni är en ganska osynlig verksamhet som är svår att mäta i siffror, säger Björkgren. Trots det ska en diakon inte löpa risken att inte bli sedd. Det kan ha sina randiga skäl att hon har fler diakoner och ungdomsarbetsledare på sina kurser än präster och kantorer.
 

Att förlöjliga och skuldbelägga
Hur som haver, samma tekniker gäller i alla maktspel. När folk ignorerar andra, försjunker i sina mobiler, sitter oroligt och irrar med blicken kallas det att osynliggöra. Nummer ett av de tekniker som Ås tog fram.
Det finns fyra fler. ”Hur ska nu lilla gumman klara av det här?” är att förlöjliga, vilket är en typ av teknik.
Att undanhålla information är en annan. Som när alla inför ett möte inte vet vad som ska behandlas. Det kan handla om dålig informationsgång, men också om att man undviker att inkludera alla.
– Alla står inte i ruta ett.
De två sista härskarteknikerna är lite svårare att sätta fingret på.
– ”Dubbel bestraffning” betyder att vad du än gör så gör du fel, förklarar Björkgren och tar som exempel den klassiska kvinnofällan. Engagerar du dig för mycket i jobbet anses du missköta din familj, och  tvärtom.
När man i arbetsplatsdiskussionerna anspelar på sådana saker kallar Berit Ås det att ”påföra skuld och skam”:
– De två sistnämnda går in i varann, medger Malena Björkgren.

Läs mera i Kyrkpressen, nummer 23/09

I bildtexten i papperstidningen hade Malena Björkgren fått fel namn. Vi beklagar! 

 

 

Rolf af Hällström



diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21