Samma tekniker gäller i alla maktspel

Samhälle. Att bli osynliggjord på sin arbetsplats kan bero på att någon – medvetet eller omedvetet – använder sig av en härskarteknik. Medicinen heter motstrategier och lärs ut bland annat i stiftets personalutbildning. 4.6.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

Först ett allmänt exempel från ett vanligt sammanträde:
”När hon stiger upp för att säga något börjar folk viska och prassla. De plockar på sina mobiler, tittar i sina kalendrar, blickarna irrar. Hon, för ofta är det en hon, får känslan att tala för döva öron.”
 
Ett offer för dålig stil, men också en härskarteknik, analyserar åboforskaren Malena Björkgren. En så pass vanlig åkomma att hon numera håller kurser om härskarteknik inom ramen för stiftets personalutbildning.
– Det kan låta oskyldigt, men ibland är strategierna för att osynliggöra också helt medvetna, säger hon.
Facktidskriften som Björkgren lägger på cafébordet pryds av professor Berit Ås. Ås, som nyss fyllde åttio, var den första kvinnliga partiledaren i Norge. De som prasslade på 70-talet då det begav sig var kollegerna i norska riksdagen Stortinget.
 
Avslöjad härskarteknik
Som den socialpsykologiprofessor hon var stannade Ås upp för att analysera vad som riktigt hände där i Stortingets plenisal. ”Somebody is making you stupid” säger facktidningsrubriken: ”Någon får dig att känna dig dum”. I artikeln redogör Ås för det hon kallar härskartekniken. 
– Speciellt kvinnor råkar ut för härskartekniker som utövas av män, säger Björkgren, men ibland är det mer komplicerat. Till exempel församlingar har ett eget problem i form av sektortänkandet. Det kan skapa distans och ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper.
– Diakoni är en ganska osynlig verksamhet som är svår att mäta i siffror, säger Björkgren. Trots det ska en diakon inte löpa risken att inte bli sedd. Det kan ha sina randiga skäl att hon har fler diakoner och ungdomsarbetsledare på sina kurser än präster och kantorer.
 

Att förlöjliga och skuldbelägga
Hur som haver, samma tekniker gäller i alla maktspel. När folk ignorerar andra, försjunker i sina mobiler, sitter oroligt och irrar med blicken kallas det att osynliggöra. Nummer ett av de tekniker som Ås tog fram.
Det finns fyra fler. ”Hur ska nu lilla gumman klara av det här?” är att förlöjliga, vilket är en typ av teknik.
Att undanhålla information är en annan. Som när alla inför ett möte inte vet vad som ska behandlas. Det kan handla om dålig informationsgång, men också om att man undviker att inkludera alla.
– Alla står inte i ruta ett.
De två sista härskarteknikerna är lite svårare att sätta fingret på.
– ”Dubbel bestraffning” betyder att vad du än gör så gör du fel, förklarar Björkgren och tar som exempel den klassiska kvinnofällan. Engagerar du dig för mycket i jobbet anses du missköta din familj, och  tvärtom.
När man i arbetsplatsdiskussionerna anspelar på sådana saker kallar Berit Ås det att ”påföra skuld och skam”:
– De två sistnämnda går in i varann, medger Malena Björkgren.

Läs mera i Kyrkpressen, nummer 23/09

I bildtexten i papperstidningen hade Malena Björkgren fått fel namn. Vi beklagar! 

 

 

Rolf af Hällström



kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43