Ros och ris för samma sak

Ledare. Det ortodoxa biskopsmötets beslut att inte låta EU-parlamentskandidat Mitro Repo verka som präst eller bedriva valkampanj i prästerlig skrud har som väntat lett till en rad intressanta kommentarer. 4.6.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Aamulehtis ledarskribent har applåderat beslutet och kallat det rakryggat.  Åbo Underrättelsers ledarskribent har för sin kallat beslutet ett uttryck för ”den ortodoxa kyrkans antika syn på vad en präst får och inte får”.
 
Även om ledarskribenterna är totalt oense om den ortodoxa kyrkans handlade i det aktuella fallet har de en gemensam nämnare: fallet Mitro Repo används för att risa evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Aamulehti anser att evangelisk-lutherska kyrkan i allt för hög grad ägnar sig åt samhälleliga frågor som till exempel fattigdom, miljö, invandring och liknande. I så hög grad att dess egentliga grunduppgift hotas bli överskuggad. Detta i motsats till ortodoxa kyrkan som koncentrerar sig på den eviga gudomliga sanningen.
Åbo Underrättelser menar för sin del att båda kyrkorna av andliga skäl har svårt att anpassa sig till förändrade tider. 
Vad är det alltså egentligen fråga om?
 
I den ortodoxa teologin och traditionen ses det som omöjligt att tjäna Gud och världen åtminstone som präst och aktiv politiker.
I den lutherska teologin ses det borgerliga livet med sina strukturer som en del av Guds verk. I den meningen kan man säga att också samhällsaktivitet är en form av gudstjänst.
I Augsburgska bekännelsen sägs att ”det är de kristna tillåtet att bekläda överhetsämbeten” och att de rent av fördöms ”som icke anse den kristliga fullkomligheten bestå i gudsfruktan och tro, utan i övergivandet av de borgerliga uppgifterna”.
 
Utgående från Aamulehtis resonemang blir en intressant fråga därför hur det kan komma sig att den ortodoxa kyrkan får applåder då den håller fast vid sin teologi och tradition medan den evangelisk-lutherska kyrkan utdöms då den håller fast vid sin?
Ett svar kan vara att ledarskribenten helt enkelt inte känner till de teologiska skillnaderna och olika traditionerna. Ett annat svar kan vara att det rent intuitivt känns mera trovärdigt om man drar en klar gräns mellan ”världen” och ”kyrkan”, mellan det världsliga och det andliga.
En tredje kan vara att det mesta den evangelisk-lutherska kyrkan gör ses med kritiska ögon.
 
Oberoende av vad förklaringen kan tänkas vara känns det orättvist att en kyrka hyllas och en annan kritiseras för samma sak: försvar av sin teologi och sin tradition.
Då känns det i och för sig rättvisare att bägge orättvist kritiseras för samma sak: att de inte anpassar sig till ”förändrade tider”. Den kritiken är orättvis av den enkla anledningen att ingendera kyrkan har till uppgift att navigera efter de kartor som hela tiden skrivs om av ”tiden”.
Åtminstone inte om de vill vara kyrkans Herre trogna. Då är deras centrala uppgift oberoende av förändrade tider att på olika sätt och med olika metoder predika Guds nåd och frälsningen i Jesus Kristus. 
 
Aamulehtis kritik av evangelisk-lutherska kyrkan håller alltså kanske inte för en närmare granskning, men det innebär inte att den helt skulle ha missat målet. Kritiken att de samhälleliga aspekterna överbetonas så att kyrkans grunduppgift fördunklas måste tas på allvar. Om det verkligen allmänt känns så är något allvarligt på tok. 
Men kritiken får inte leda till att vi blundar för vårt ansvar för de ekonomiska och sociala behov som vi som kristna är kallade att ta ansvar för. Vi ska besöka dem som är i fängelse, vi ska ge bröd åt den som är hungrig och kläder åt den som är naken.
 
Men vi får inte glömma eller förtiga att grunden för att vi gör detta är att Gud älskar oss. 

Stig Kankkonen



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49