"De sexuella minoriteterna kommer att få sina rättigheter i kyrkan"

Samhälle. De sexuella minoriteterna bör få hemortsrätt och medlemsförmåner i vår kyrka och vårt samhälle som alla andra människor. Detta slutresultat är säkert och jag hoppas att det skall ske så snart som möjligt, sade biskopen i Kuopio Wille Riekkinen på ett teologiskt regnbågsseminarium i Helsingfors på fredagen. 23.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Nästan 100 företrädare för kristna sexuella minoriteter och könsminoriteter (hbt) i 18 länder i Europa samlades på torsdagen i Järvenpää. Temat för konferensen är Mod att följa kärlekens lag.


Seminariet ingår i programmet för de kristna sexuella minoriteternas och könsminoriteternas Europaforum, som denna vecka pågår i Järvenpää. Efter seminariet överräckte Mikko Kivinen från föreningen Ranneliike en plakett till biskop Riekkinen som synligt bevis på hans utnämning till ambassadör i arbetet mot homofobi.

De sexuella minoriteternas angelägenheter måste fås i ordning såväl för de mänskliga rättigheternas som för evangeliet och kärlekens skull, betonade Riekkinen. Frågan gäller inte bara minoriteten utan hela människosynen och alla människors sexualitet.

Det beror på tidshistoriska skäl att det i Bibeln inte ett enda positivt ställningstagande till homosexualiteten, konstaterade Riekkinen. Bibelns tolkningshistoria befriar os att bedöma frågan utgående från förnuftet, samvetet och etiken i samhället och då räcker inte en direkt hänvisning till en text i Bibeln som argument.

Homosexualiteten utmanar kyrkans kärlek

Homosexualitet och sexuell inriktning utmanar inte kyrkans tro men de utmanar kyrkans tolkning av kärleken. De utmanar kyrkan att predika och leva kärlek tillämpad på vår tids villkor. Det sade docent Vesa Hirvonen vid seminariet.

Uppfattningar om sexuell inriktning och normer i anslutning till den hör inte till den oföränderliga tron eller evangeliet, framhöll Hirvonen. Kunskapen om människan, sexualiteten, mänskliga egenskaper och andra antropologiska frågor har ändrats och ändras med tiden. Därför är det klart att frågor av detta slag hör till de läror som kan förändras, området för lag, kärlek och etik.

Befrielseteologi för homosexuella

Kristen befrielseteologi utmanar kyrkorna att lyssna på de homosexuella och deras livshistorier och låta dem ta del i det kyrkliga beslutsfattandet, framhöll fil.dr Kerstin Söderblom från Götheuniversitetet i Frankfurt.

De makthavande har använt sin auktoritet till att definiera minoriteter som obetydliga, syndiga sjuka och/eller farliga, konstaterade Söderblom. I regel har majoriteten trott och följt de makthavande. Det har lett till fördomar, våld och förföljelser av minoriteter som främlingar och svarta, ofta tvivelaktigt motiverat med bibelcitat.

Söderblom uttryckte sin oro för de sexuella minoriteternas situation inom ortodoxa kyrkor i östeuropeiska länder. Från dessa länder har talrika rapporter om diskriminering, hätskt tal och hatbrott mot homosexuella inrapporterats. Våldsgärningar mot homosexuella har ofta legitimerats och understötts av ledare och präster inom ortodoxa kyrkor i Östeuropa, noterade Söderblom.

Alla ortodoxa har inte samma syn på homosexualiteten

Alla ortodoxa är överens om att en egenskap som en människa inte har valt av egen vilja inte kan vara synd för henne, framhöll fader Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska Rådet i Finland. En homosexuell människa är lika värd som andra och välkommen att tjäna kyrkan om hon så vill.

Däremot råder det inte enighet om huruvida man kan leva ut sin homosexuella identitet, till exempel i ett troget parförhållanden, betonade Huttunen. De flesta anser det omöjligt att ett sådant förhållande kunde få något slags välsignelse av kyrkan, medan några närmar sig katolska moralteologers uppfattning om handlingar som ”inte är allmänt acceptabla men möjliga i enskilda fall”.

Diskussionen om frågor i anslutning till homosexualiteten håller på att börja i de ortodoxa kyrkorna, konstaterade Huttunen. I Västeuropa och trakterna kring östra Medelhavet talar man öppnare om olika dimensionera av frågan än i Nordamerika eller de traditionella kulturerna i Östeuropa och Afrika.

Ulf Särs / KP



mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23