"De sexuella minoriteterna kommer att få sina rättigheter i kyrkan"

Samhälle. De sexuella minoriteterna bör få hemortsrätt och medlemsförmåner i vår kyrka och vårt samhälle som alla andra människor. Detta slutresultat är säkert och jag hoppas att det skall ske så snart som möjligt, sade biskopen i Kuopio Wille Riekkinen på ett teologiskt regnbågsseminarium i Helsingfors på fredagen. 23.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Nästan 100 företrädare för kristna sexuella minoriteter och könsminoriteter (hbt) i 18 länder i Europa samlades på torsdagen i Järvenpää. Temat för konferensen är Mod att följa kärlekens lag.


Seminariet ingår i programmet för de kristna sexuella minoriteternas och könsminoriteternas Europaforum, som denna vecka pågår i Järvenpää. Efter seminariet överräckte Mikko Kivinen från föreningen Ranneliike en plakett till biskop Riekkinen som synligt bevis på hans utnämning till ambassadör i arbetet mot homofobi.

De sexuella minoriteternas angelägenheter måste fås i ordning såväl för de mänskliga rättigheternas som för evangeliet och kärlekens skull, betonade Riekkinen. Frågan gäller inte bara minoriteten utan hela människosynen och alla människors sexualitet.

Det beror på tidshistoriska skäl att det i Bibeln inte ett enda positivt ställningstagande till homosexualiteten, konstaterade Riekkinen. Bibelns tolkningshistoria befriar os att bedöma frågan utgående från förnuftet, samvetet och etiken i samhället och då räcker inte en direkt hänvisning till en text i Bibeln som argument.

Homosexualiteten utmanar kyrkans kärlek

Homosexualitet och sexuell inriktning utmanar inte kyrkans tro men de utmanar kyrkans tolkning av kärleken. De utmanar kyrkan att predika och leva kärlek tillämpad på vår tids villkor. Det sade docent Vesa Hirvonen vid seminariet.

Uppfattningar om sexuell inriktning och normer i anslutning till den hör inte till den oföränderliga tron eller evangeliet, framhöll Hirvonen. Kunskapen om människan, sexualiteten, mänskliga egenskaper och andra antropologiska frågor har ändrats och ändras med tiden. Därför är det klart att frågor av detta slag hör till de läror som kan förändras, området för lag, kärlek och etik.

Befrielseteologi för homosexuella

Kristen befrielseteologi utmanar kyrkorna att lyssna på de homosexuella och deras livshistorier och låta dem ta del i det kyrkliga beslutsfattandet, framhöll fil.dr Kerstin Söderblom från Götheuniversitetet i Frankfurt.

De makthavande har använt sin auktoritet till att definiera minoriteter som obetydliga, syndiga sjuka och/eller farliga, konstaterade Söderblom. I regel har majoriteten trott och följt de makthavande. Det har lett till fördomar, våld och förföljelser av minoriteter som främlingar och svarta, ofta tvivelaktigt motiverat med bibelcitat.

Söderblom uttryckte sin oro för de sexuella minoriteternas situation inom ortodoxa kyrkor i östeuropeiska länder. Från dessa länder har talrika rapporter om diskriminering, hätskt tal och hatbrott mot homosexuella inrapporterats. Våldsgärningar mot homosexuella har ofta legitimerats och understötts av ledare och präster inom ortodoxa kyrkor i Östeuropa, noterade Söderblom.

Alla ortodoxa har inte samma syn på homosexualiteten

Alla ortodoxa är överens om att en egenskap som en människa inte har valt av egen vilja inte kan vara synd för henne, framhöll fader Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska Rådet i Finland. En homosexuell människa är lika värd som andra och välkommen att tjäna kyrkan om hon så vill.

Däremot råder det inte enighet om huruvida man kan leva ut sin homosexuella identitet, till exempel i ett troget parförhållanden, betonade Huttunen. De flesta anser det omöjligt att ett sådant förhållande kunde få något slags välsignelse av kyrkan, medan några närmar sig katolska moralteologers uppfattning om handlingar som ”inte är allmänt acceptabla men möjliga i enskilda fall”.

Diskussionen om frågor i anslutning till homosexualiteten håller på att börja i de ortodoxa kyrkorna, konstaterade Huttunen. I Västeuropa och trakterna kring östra Medelhavet talar man öppnare om olika dimensionera av frågan än i Nordamerika eller de traditionella kulturerna i Östeuropa och Afrika.

Ulf Särs / KP



UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10