Ett problematiskt samtal

Ledare. 20.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Som framgår på nyhetsplats i denna tidning har domkapitlet beslutat kalla samtliga kandidater i biskopsvalet till Borgå för samtal kring frågor som har med utövningen av biskopsämbetet att göra.

Domkapitlet har med andra ord utökat sin roll som övervakare av kandidaternas behörighet till att gälla också skötseln av de ämbetsuppgifter som en biskop har och lovar sköta.

Domkapitlet och biskopen handlar säkert med kyrkans och stiftets bästa för ögonen. Handlandet är också annars förståeligt.

Det finns uppenbara förväntningar på att domkapitlen – som det heter – gör något om någon kandidat på grund av sin övertygelse säger nej till kvinnliga präster.

Om en sådan blir vald uppstår högljudda och synliga problem och senast då undrar man allmänt varför det berörda domkapitlet inte ingrep tidigare.

Biskopens förklaring till detta ytterst sällsynta förfarande är enkel. Domkapitlet vill veta om kandidaterna är beredda att fullt ut handla i enlighet med det som kyrkoordningen stadgar och det som de lovar i samband med biskopsvigningen.

Även om samtalet formellt och officiellt gäller alla kandidater och allt som har med biskopsämbetets förpliktelser att göra är det klart att det är ämbetssynen som föranlett samtalen.

Eller rättare sagt: den ämbetssyn som en av kandidaterna har.

En berättigad fråga är varför en präst som vet att han inte på grund av sin övertygelse fullt ut kan utföra åligganden förknippade med biskopsämbetet ändå nomineras och låter sig nomineras.

Den frågan kan endast valmansföreningen och kandidaten själv besvara. För många utomstående ter det sig säkert märkligt och klandervärt och för domkapitlet problematiskt.

I vilket fall som helst är den frågan sekundär då det gäller domkapitlets agerande i den pågående biskopsvalsprocessen.

Agerandet väcker också en rad frågor. En central fråga är vad som egentligen är den yttersta avsikten med samtalen. Förklaringen att domkapitlet vill informera sig om kandidaternas avsikter visavi ämbetsåliggandena låter ihålig.

Om de enskilda domkapitelsmedlemmarna anser att den information massmedierna ger inte är tillräcklig, kunde de personligen ha vänt sig till kandidaterna med sina frågor.

Nu valde medlemmarna, med undantag för stiftsdekan Sixten Ekstrand som själv är kandidat och därmed jävig och en av dem som kallats till samtal, alltså att göra det officiellt som ett myndighetskollektiv.

Men för domkapitlet som kollektiv och myndighet kan eller får biskopskandidaternas svar inte ha någon betydelse för valprocessen.

Domkapitlet har nämligen inget mandat att göra officiella bedömningar av kandidaternas lämplighet.

Oberoende av vad som framkommer under samtalen kan domkapitlet inte stoppa en kandidatur. Bedömningen av en biskops förutsättningar att sköta sin ämbetsutövning kan inte, i motsats till vad som är möjligt i samband med kyrkoherdeval, göras på förhand.

Detta kan ses som en brist, men så är det.

Dessutom ter det sig berättigat att fråga om det lämpliga i att domkapitlet tar sig rollen som preventiv bedömare av hur dess blivande chef kan tänkas utöva sitt ämbete.

För den sittande biskopens del gäller frågan om lämplighet det faktum att han i och med den uttalade avsikten med samtalen också tar sig rollen som förhandskontrollant av sin efterträdares kommande ämbetsutövning.

Att det finns en avsikt med samtalen är klart: avsikten är att påverka elektorerna och deras valbeslut.

Det är här ett stort frågetecken måste sättas.

Det är svårt att tro att det skulle vara moraliskt korrekt eller acceptabelt att en myndighet på detta sätt försöka påverka elektorerna och valutgången i ett biskopsval.

Visserligen är det i och för sig lätt att förstå och dela domkapitlets oro vid tanken på att stiftet skulle få en biskop som inte fullt ut sköter sina ämbetsuppgifter.

Till exempel inte övervakar att Guds ord predikas i enlighet med kyrkans bekännelse. Frågan är dock om detta är en av anledningarna till domkapitlets oro, eller om man helt fokuserar på vägran att prästviga kvinnor eller att dela altargemenskapen med kvinnliga präster.
Stig Kankkonen



eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43

PEDERSÖRE. Domkapitlet vid Borgå stift meddelade på fredagen att den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling inte fått någon sökande. 10.3.2023 kl. 12:11

Personligt. När Eva Ahl-Waris började studera teologi blev hon så lycklig att det förvånade henne själv. – Bara att få studera hebreiska. – Guds och änglarnas språk! Helt amazing! 9.3.2023 kl. 16:49

DECKARE. Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson. 8.3.2023 kl. 18:38

missbruk. Tidigare vann flaskan om han måste välja mellan den och hustrun. Idag väljer Stig Nykvist bort flaskan. – För missbrukare är det dagens viktigaste och svåraste val, säger han. 8.3.2023 kl. 10:50

kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49