Andligt och världsligt

Ledare. 14.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vad den ortodoxa kyrkan anser om politiskt aktiva ortodoxa präster kan inte vara någon hemlighet. Åtminstone inte för dem som brytt sig om att lyssna vad kyrkan säger. Beskedet är klart och entydigt: en ortodox präst ska inte vara politiskt aktivt.
Den principiella ståndpunkten bygger på Bibelns besked att det inte är möjligt att tjäna två herrar. I detta fall kyrkan och samhället. Det gäller att välja och är man präst har man valt att tjäna Gud.

En självklar följd är att en präst i ortodoxa kyrkan inte bör kandidera i ett politiskt val. Detta vet Mitro Repo säkert mycket väl. Han är präst i ortodoxa kyrkan och kallas då fader Mitro.
I offentligheten har Repo också betonat sina starka band till den ortodoxa kyrkan. Bland annat i Hufvudstadsbladet (9.5) har han hänvisat till att han är präst in tredje led, att han har gett upp familj, hustru och barn för att tjäna kyrkan. Den har han enligt egen utsago gett sitt allt.

Ändå vill Repo alltså nu, för att använda ortodoxa kyrkans resonemang, tjäna två herrar. Han kandiderar i EU-valet.
Frågan varför han egentligen gör det kan endast han själv svara på. Är hans behov av att tjäna Finland och finländarna i EU-parlamentet så mycket större än allt det som han själv hänvisat till: kyrkans och hans personliga tradition, hustru, barn och familj …
Eller är det något annat?
En självklar ”världslig” förklaring till Repos kandidatur är att han blev tillfrågad. Enligt uppgift av många olika partier. Repo valde socialdemokraterna.
I och med Repos kandidatur väcks en annan fråga: kände de partier som närmade sig honom till den ortodoxa kyrkans entydiga nej till att dess präster aktiverar sig politiskt?
Även om Repos beslut att kandidera naturligtvis är det avgörande i sammanhanget kan det knappast sägas vara egalt hur partierna resonerat.

Svaret på frågan varför de bad honom kandidera är givet: han förväntas dra röster. Så resonerar politiska partier och så måste de resonera. Det stöd ett parti får i val är avgörande för dess möjligheter att framgångsrikt driva de saker som det vill förverkliga.
En fråga med en annan dimension, en moralisk dimension, är om kampen om medborgarnas röster kör över allt annat. Som till exempel respekten för ortodoxa kyrkans inställning till prästers politiska aktivitet.

Partierna kan naturligtvis skjuta över det slutliga ansvaret på enskilda individer. Det är ju trots allt de som avgör om de väljer att kandidera eller inte. Den saken har partiet ingen makt över.
Så är det förstås. Men i alla fall.

I ett bredare principiellt perspektiv kan justitieminister Tuija Brax tankar i den aktuella frågan visa sig vara centrala.
Den fråga hon har ställt är hur kyrkolagen, den kanoniska rätten och grundlagens krav kan förenas. Detta med beaktande av att den ortodoxa kyrkan i Finland inte endast är ett religiöst samfund utan också ett offentligt-rättsligt samfund.
Kort och förenklat sagt kommer man då in på frågan om vilken autonomi kyrkan sist och slutligen har eller inte har i förhållande till den samhälleliga lagstiftningen.
I det konkreta fallet är det inte fråga om huruvida Mitro Repo får eller inte får kandidera, utan om fader Mitro får göra det.
Är det en fråga endast och enbart för den ortodoxa kyrkan eller är det en fråga där också staten ska ha talan?

Denna gång gäller linjedragningen en fråga i den ortodoxa kyrkan i Finland och en fråga som bland annat på grund av vår kyrkas syn på prästers rätt till politisk aktivitet inte är aktuell för oss.
Men det finns, och kommer att finnas, frågor som rör evangelisk-lutherska kyrkans i Finland autonomi. Frågor som är av mycket större betydelse än den nu aktuella. Och därför är ”fallet Mitro Repo” intressant och viktigt också för oss.

Stig Kankkonen



MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35