Kyrkans Utlandshjälps biståndsverksamhet växte i fjol

Kyrka. Verksamhetsutgifterna för Kyrkans Utlandshjälp steg 2008 med 15,6 procent till 27,2 miljoner euro. Sammanlagt 2,2, miljoner euro ur fonderna användes för biståndsarbete.
6.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

De totala intäkterna växte med drygt 5 procent från 25,1 miljoner euro året innan.

2008 var ett svårt år för biståndsarbetet, trots att vi också åstadkom betydande intäkter, konstaterar Antti Pentikäinen, direktor vid Kyrkans Utlandshjälp.

Året inleddes med matkrisen. På många ställen tredubblades priset på mat, samtidigt som det uppstod brist på en del matvaror. Både torka och översvämningar, som är följder av klimatförändringen, förvärrade levnadsförhållandena på många platser.

Enbart i Kyrkans Utlandshjälps humanitära hjälpdistrikt hade vi dagligen över en miljon människor. Stödet som vi gav dem betydde en ny möjlighet och hoppet om förändring omvandlades till konkreta möjligheter att klara sig.

Kyrkans Utlandshjälp använde i fjol 22,6 miljoner euro för sin biståndsverksamhet. Det är drygt 13 procent mer än året innan. Tyngdpunkten i verksamheten låg fortsättningsvis i Afrika där man använde 9,9 miljoner euro, det vill säga en dryg tredjedel av biståndsmedlen.

Utvecklingssamarbetets andel utgjorde 56 procent av biståndsverksamheten, det humanitära biståndet 40 procent och samarbetet mellan kyrkorna 4 procent. Biståndsverksamhetens andel av utgifterna var 83,2 procent.

Av intäkterna kom en tredjedel från församlingarna, som inkluderar budgeterat bistånd, kollekter samt intäkterna från insamlingen Gemensamt ansvar. Intäkterna från församlingarna växte med närmare 7 procent. Andelen intäkter från staten och EU var 43 procent, och från privatpersoner och företag 21 procent.

Utlandshjälpen /KP



ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15