Självförvållade problem

Ledare. Senaste vecka fattade biträdande justitieombudsman, JO, Jukka Lindstedt ett avgörande som svar på sammanlagt åtta klagomål rörande adresslös utdelning av församlingstidningar. Alltså utdelning till alla hushåll på församlingens område. 30.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

En gemensam nämnare för klagomålen är missnöje med utdelningen. En del var missnöjda över att de fick tidningen trots att de inte ville ha den, andra för att de inte fick den trots att de ville ha den.Bägge gruppernas missnöje med sakernas tillstånd beror på en lucka i lagstiftningen som gäller utdelning av material som inte är adresserat till en given mottagare. 

Problemet är att det inte finns någon möjlighet att till exempel i form av ett meddelande klistrat på postluckan säga nej till reklam av olika slag, men ja till församlingstidningen eller vice versa. Här gäller att man måste ta allt eller intet.
Undantagna från bestämmelserna om adresslös utdelning är myndighetsbestämmelser och officiella tillkännagivanden. Det säger sig självt att församlingstidningarna inte hör till någondera gruppen.

I nuvarande situation anser biträdande JO att det bästa distributionssättet är att tidningarna är adresserade.
De facto torde inga alternativ finnas. Förvaltningslagen förefaller vara tämligen klar på denna punkt. Kunderna måste ha ett reellt val att fritt välja vad de vill ha med sin post och de klistermärken som nu kan användas ger ingen annan möjlighet än att säga nej till allt gratismaterial. Antingen tar man emot materialet eller så meddelar man att man inte vill ha det. Och det gäller rubb och stubb, inklusive adresslösa församlingstidningar.

De som kommer ihåg tidigare diskussioner om församlingstidningarnas adresslösa utdelning är kanske överraskade av det nya avgörandet.
I den diskussionen blev det klart att landets högsta uttolkare av grundlagen, riksdagens grundlagsutskott, slagit fast att den adresslösa utdelningen är i enlighet med grundlagens bestämmelser om yttrande- och trosfrihet.

JO kan varken ifrågasätta eller kritisera grundlagsutskottet. Det gör han inte heller, men han lyfter fram och betonar förvaltningslagens betydelse i sammanhanget.
Enligt biträdande JO strider adresslös utdelning mot förvaltningslagens bestämmelser gällande serviceprincipen och adekvat service. Kunden har enkelt sagt inte reella valmöjligheter i det nuvarande systemet.

Den adresslösa utdelningen strider därmed mot de förvaltningslagens principer som kyrkan i sin egen lagstiftning förbundit sig att följa.
Kyrkolagen säger nämligen att ”när ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet iakttas, om inte något annat följer av denna lag”.
Och av kyrkolagen följer ingenting annat i den aktuella frågan.
Det ser alltså ut som om en del församlingstidningars distributionsproblem skulle vara självförvållade.

Ett förslag till hur problemet kunde lösas är att det blir möjligt att säga vad man vill eller inte vill ha i sin post. Detta till exempel i form av ett skriftligt meddelande vid postlådan eller brevluckan.
Ett annat alternativ kunde kanske vara att ändra kyrkolagen så att den innehåller sådant undantag från förvaltningslagen som gör en utdelning enligt nuvarande modell möjlig.

Biträdande JO:s avgörande i den aktuella frågan är i vidare perspektiv en allvarlig påminnelse om hur viktigt det är att kyrkan slår vakt om sin självständighet och egenart som trossamfund.
Anpassas den kyrkliga lagstiftningen i allt för hög grad till den samhälleliga blir resultatet att kyrkan inte kan ses som annat än ett ämbetsverk vid sidan av statliga och kommunala ämbetsverk.

I en sådan kyrka förvandlas också det andliga arbetet lätt till endast tjänstemannainsatser, som styrs av samma regelverk som gäller för statliga och kommunala tjänstemän.

Stig Kankkonen



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54