Kyrkoherdeval och fadderskap på kyrkomötets agenda

Kyrka. Språkkrav på Åland, statistikföring och kyrkoherdeval står på agendan när kyrkomötet samlas nästa vecka i Åbo.
27.4.2009 kl. 00:00

Malena Holmström

Kyrkomötet drar upp de viktigaste riktlinjerna i frågor som rör kyrkans lära och arbete.

Kyrkostyrelsen har berett ett förslag om att kyrkoherdevalet ändras så att det blir indirekt. Kyrkoherden skulle enligt förslaget väljas av kyrkofullmäktige eller av församlingsrådet i en församling som ingår i en kyrklig samfällighet. Man skulle alltså frångå nuvarande system med folkval och där domkapitlet gör tjänsteförslag. Istället skulle domkapitlet ge utlåtande om de sökande till församlingen. Kyrkostyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av kyrkomötet att bereda frågan som grundar sig på ett ombudsinitiativ från 2006. Kyrkomötet för remissdiskussion om förslaget.

Initiativ om faddrar, församlingsval och språkbestämmelser

Helsingfors stiftsfullmäktige har gjort ett initiativ om att ändra minimiantalet för faddrar. Enligt förslaget skulle det räcka med att ett barn har en fadder som är konfirmerad medlem i evangelisk-lutherska kyrkan.

I förslaget konstateras att det nuvarande kravet på två konfirmerade faddrar allt oftare leder till att barn inte döps. Det har också gjorts ett ombudsinitiativ om samma fråga. Kyrkomötet för remissdiskussion om initiativen.

Kyrkomötet för under veckan även remissdiskussion om tre initiativ som kommer från stiftsfullmäktige i Borgå stift. I ett initiativ föreslås ändring i kyrkoordningens språkbestämmelser så att domkapitlet skulle kunna besluta om språkkrav för kyrkoherdar på Åland. I ett annat initiativ föreslås att initiativrätten till stiftsfullmäktige utökas medan det tredje initiativet från Borgå stift rör församlingarnas statistikföring.

Kyrkomötet för också remissdiskussion om frågor som rör församlingsvalet. Kyrkostyrelsen föreslår att kyrkans valordning ändras vad beträffar färgen på röstsedlar och förhandsröstning.

Kyrkligt byggnadsskydd

Ett förslag om att bestämmelserna om skyddet av kyrkliga byggnader skulle utvidgas till att gälla alla kyrkor är under behandling i kyrkomötet. För närvarande är alla kyrkor byggda före 1917 skyddade. Kyrkliga byggnader är kyrkor, klockstaplar samt välsignelse- och gravkapell. Beslutet om skydd skulle inte längre underställas undervisningsministeriet för fastställelse utan kyrkostyrelsen skulle fatta beslut i ärendena. Museiverket skulle ge utlåtande.

Man föreslår att lagen ändras så att det beslut som församlingen gör och som underställs kyrkostyrelsen skulle röra projektplanen för kyrkans byggande eller väsentliga ändringar av kyrkliga byggnader, inte bara det slutliga byggnadsbeslutet.

Kyrkomötet ska välja det ecklesiastikråd som är chef för kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Kyrkomötet behandlar under veckan också kyrkostyrelsens och stiftens verksamhetsberättelser för 2008.

Kyrkomötet för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland håller vårsession i Åbo den 4-8 maj. Kyrkomötet är det högsta beslutfattande organet för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 

KT



Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00